Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facket kan göra mycket mer!
Facket borde ta ett mycket större ansvar när det gäller diskriminering på arbetsplatserna, anser diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg.
- Det finns flera fall där facket biträtt en medlem med stor framgång i domstol. Därför är det synd att det sker så sällan.
- Det finns flera fall där facket biträtt en medlem med stor framgång i domstol. Därför är det synd att det sker så sällan.
- Men det handlar ju inte bara om att stämma. Facket borde också kunna hjälpa fler medlemmar som utsätts för diskriminering genom att arbeta förebyggande mot diskriminering tillsammans med arbetsgivaren på arbetplatserna, säger Agneta Broberg.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, får varje år in tusentals anmälningar från människor som upplevt sig bli diskriminerade. Men bara ett fåtal av dessa får hjälp. Det därför att DO:s främsta uppgift är att driva ärenden som kan påverka rättspraxis och normer och på så vis få störst effekter på sikt, liksom också belysa diskriminerande strukturer och peka på allvarliga missförhållanden. Därför behövs nu fler aktörer som kan hjälpa utsatta att få sina rättigheter hävdade i domstol, påpekar Agneta Broberg.
Det var också en orsak till att den så kallade talerätten infördes 2009, vilket gav ideella föreningar möjligheten att föra en enskilds talan i domstol, om individen vill det.
Men ännu har få aktörer utnyttjat den rätten, konstaterar DO, som menar att en anledning är den ekonomiska risk det i dag innebär att driva ett mål till domstol.
För att fler ska kunna göra det föreslår därför DO en rad åtgärder till regeringen. Myndigheten vill bland annat att det skapas en processfond från vilka enskilda och föreningar kan söka pengar för att bekosta viktigare diskrimineringstvister i domstol, att reglerna vad gäller rättegångskostnaderna ska ses över och att det ska skapas förutsättningar för att förstärka försäkringsskyddet vid domstolsprocesser.
En av de aktörer som DO gärna vill se driva fler diskrimineringsfall till domstol är facket.
- Men att motverka diskriminering handlar ju alltså också om att arbeta förebyggande och i det fallet tycker jag facket gör mycket mer i dag än man gjort tidigare, så där har det ändå skett en positiv utveckling.
Agneta Broberg tycker också att facket har stora möjligheter att hjälpa en individ som har blivit utsatt för diskriminering redan på arbetsplatsen.
- Det behöver ju inte alltid handla om att man ska behöva hamna i domstol för att lösa problemen. Om en anställd exempelvis utsatts för kränkande mobbning på sin arbetsplats så skulle facket aktivt kunna gå in och försöka lösa problematiken runt det, mycket oftare än man gör idag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
