Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken på Electrolux kräver central förhandling

Löntagarkonsulten ger företaget rätt när man hävdar att det lönar sig att flytta produktionen från Västervik till Ungern. Men fackklubbarna kräver att företaget specificerar kostnaderna för nedläggningen.
Publicerad
Löntagarkonsultens rapport är klar. Där slås fast att det är ett ekonomiskt försvarbart beslut att lägga ned tillverkningen av dammsugare i Västervik och flytta den till Ungern.
- Men vi får inte avvecklingskostnaden specad. Konsulten tror att det kostar mer än företaget har påstått, och vi tror att det blir ännu dyrare, säger Bert Gustafsson, Sifklubbens ordförande.
Enligt Electrolux finns löneuppgifter med i beräkningarna för hur mycket avvecklingen kommer att kosta. Därför vill man inte lämna ut mer än totalsumman, 190 miljoner kronor. Hur mycket som ska gå till personalen vet inte facken.
- Electrolux har sagt att de ska ta ett stort personalansvar. Med tanke på att vi har en ganska låg utbildningsnivå och hög åldersstruktur vill vi att man jobbar med de individer som inte får nytt jobb. Även de som hittar ett nytt jobb bör få någon slags ersättning utöver det som lagen säger, anser Bert Gustafsson.
Utbildningsinsatser, avgångspensioner och produktionsbonus är saker som facken vill diskutera med ledningen.
I dag, måndag, hålls centrala förhandlingar om insynen i kalkylerna.
- Vi vill se siffrorna för att kunna gå in i nästa skede, nämligen las-förhandlingarna.
Bert Gustafsson drar paralleller till när Ericsson lade ned på orten. Då satsades stort på omställningen för personalen.
- Och Ericsson var ett blödande företag. Electrolux har pengar. Vi tycker att tre årsvinster borde avsättas för personalen. Sedan behöver inte allt gå åt om många kommer ut i jobb snabbt.
Electrolux väntas fatta ett slutgiltigt beslut om nedläggningen inom en månad. Beslutet berör cirka 520 anställda. Första kvartalet nästa år räknar man med att starta upp i Ungern.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.