Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Få gynnas av obligatorisk a-kassa"

En obligatorisk a-kassa skulle bara hjälpa en bråkdel av de arbetslösa, anser Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, som istället vill se en höjd dagersättning.
Johanna Rovira Publicerad

I dag får bara en av tio arbetssökande ut 80 procent av sin gamla lön, om de jobbade heltid innan de blev arbetslösa, visar en ny rapport från SO.

- Det är snart tio år sedan dagpenningen höjdes till 680 kronor som den är i dag och det är klart att värdet har urholkats, säger Melker Ödebrink, kanslichef på SO.

- Under samma tid har lönerna ökat med 30 procent och om ersättningsnivån varit indexreglerad skulle dagersättningen ligga på närmare 900 kronor. Taket måste höjas - det är alldeles för få som verkligen får det lagen säger att de ska ha - 80 procent av inkomsten. Ju längre man väntar med en höjning, desto dyrare blir det, säger Melker Ödebrink.

Men en stor andel arbetslösa, 60 procent, får inte ut något alls. Och en obligatorisk a-kassa skulle varken göra till eller från för den gruppen, anser SO.

- Skälet till att den gruppen inte får någon ersättning är att de inte uppfyller villkoren i regelverket. De kan mycket väl vara medlemmar i en a-kassa, men har varit det för kort tid, eller har jobbat för lite, eller är utförsäkrade för att de jobbat deltid - det finns många regler man kan stupa på, säger Anders Wikander, utredare på SO.

Den grupp som har något att vinna på en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är de knappt 9000 personer som i dag får grundbelopp av Alfa-kassan plus uppskattningsvis max 6000 personer till, som får aktivitetsstöd som grundar sig på grundbeloppet.

- Det känns tendentiöst att man i direktiven till utredningen om obligatorisk a-kassa kallar det en stor grupp, när det i själva verket är en ganska liten grupp. Det är dessutom en grupp som själv valt sin situation, säger Anders Wikander.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.