Även om det varierar kraftigt beroende på utbildning är det tydligt att även akademikerna drabbas av den vikande konjunkturen.

En undersökning från TCO och Tria (ST:s, SKTF:s och Unionens studentfackliga samarbete) visar att arbetsmarknadsläget för studenter och nyutexaminerade försämras snabbt. I början av maj hade två av tio av dem som läser på sista terminen fått jobb efter examen. Av de övriga uppgav nästan hälften att de kommer att läsa en extra kurs på högskolan om de inte fått jobb till hösten.

Att extrastudier är en vanlig strategi, visar också Sacos rapport. Omkring mellan åtta och tolv procent av akademikerna studerar för att slippa arbetslöshet under treårsperioden efter examen.

De extrautbildningarna har sannolikt ett värde på arbetsmarknaden, skriver Ossian Wennström, Sacos expert på arbetsmarknadsfrågor i rapporten. Men påpekar han, att studera vidare inom samma fält som tidigare är inte alltid den bästa strategin. Inom vissa områden, som de konstnärliga, är möjligheterna att få jobb väldigt begränsade.

Ett annat alternativ för akademiker som inte får arbeta inom sina yrken är att ta jobb för vilka de är överkvalificerade, exempelvis inom vården, som försäljare eller brevbärare.

Mellan åren 2001 och 2007 ökade antalet akademiker inom yrken som saknar krav på akademisk examen med 113 procent.

Ofta beskrivs detta som ett resursslöseri och ett misslyckande, men Ossian Wennström menar att det också finns positiva sidor med att unga akademiker får jobb utan för sina utbildningsområden. Bland annat visar detta att de är en attraktiv arbetskraft.

Oavsett om man väljer att skaffa sig mer och bättre utbildning eller tar ett "enklare" jobb är det på sikt antagligen bättre än att bli arbetslös. Enligt rapporten har arbetslöshet i samband med examen stor och negativ effekt på de framtida arbetsinkomsterna. Ju längre tid arbetslösheten varar, desto starkare blir de negativa effekterna, men även korta perioder av arbetslöshet har betydelse.