För att trygga den finansiella stabiliteten har ju Sverige gått över till ett avgiftsbestämt system. I ett sådant vet man hur mycket som sätts in i systemet, men inte hur hög pensionen blir. De flesta andra länder har däremot fortfarande så kallade förmånsbestämda pensionssystem, där den blivande pensionären vet vad han ska få ut på förhand oavsett hur mycket eller lite som stoppas in.
Intresset för hur man gjort i Sverige är stort ute i Europa, sa Asees Ahuja Lind, departementssekreterare på Socialdepartementet, på ett pensionsseminarium som ingick i regeringens EU-dagar.
I många länder har också reformer genomförts, bland annat för att få anställda att arbeta längre. I Österrike och Frankrike har man helt enkelt höjt pensionsåldern, medan man har förbättrat pensionsförmånerna för dem som jobbar länge i till exempel Nederländerna och Luxemburg. Andra reformer syftar till ökad finansiell stabilitet, som i Österrike där man har stärkt sambandet mellan avgifter och förmåner.
- I de flesta fall så plockar man delar, det är inte så långtgående reformer. Orsaken är de politiska begränsningar som finns i de olika länderna, sa Asees Ahuja Lind.
Enligt Asees Ahuja Lind är Europeiska kommissionens uppfattning att arbetet med att förändra pensionssystemen bör fortsätta, bland annat vad gäller att stärka sambandet mellan förmåner och avgifter, och att få folk att jobba längre.
NIKLAS HALLSTEDT