Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En nyckel till ditt ledarskap i framtiden!

Ett möte i livet som gjorde starkt intryck på mig var när jag träffade Mike, en pensionerad US Marshall tillika hövding i stammen Sioux. Han sa något som jag aldrig kommer att glömma:
- You know, Nina, we have an old Indian saying: "When you think you know the answer, look a little closer".
Nina Karlsdotter Publicerad

Som människor har vi en omedveten eller medveten strävan efter att utvecklas och att söka svar. I det traditionella industrisamhället befordrades i regel specialister till chefer. En specialist har tränat vänster hjärnhalva som styr logik, matematik och procedurtänkande. Att kunna analysera konsekvenser är en bra egenskap i ledarskapet, men den kan leda till problem med handlingsorientering.

Om vi bara tränar logiska och procedurorienterade tankar är risken att vi stagnerar och fortsätter att göra som vi alltid har gjort. I det nya kunskapssamhället är det andra egenskaper som behöver adderas till ledarskapet. Om du börjar träna höger hjärnhalva, som styr känslor och helhetstänkande kan du få större tillgång till dina beslutsfattande resurser - som även kan vara en avgörande faktor för att möta framtidens arbetskrav

Vi har tränat länge på att börja utifrån, att titta på externa faktorer som är anledningen till olika problem på arbetsplatser. När du i ditt ledarskap i handling visar på självtillit så påverkas din omgivning. När du i ditt ledarskap har en tydlig kommunikation, då du säger en sak och agerar i enlighet med detta, så påverkas din omgivning.

För att nå framgång i detta krävs självtillit, mod att lära känna dig själv och våga utvecklas.  Identifiera vad du i din omgivning har inflytande över och vad du inte kan påverka!

Ledarskapet i Sverige behöver mod att förflytta sig från procedur- och problemorientering (industrisamhälle) till möjlighet - och lösningsorientering (kunskapssamhälle). Det är en viktig nyckel för att kunna möta framtidens krav på arbetskraften.

Nina Karlsdotter är coach och vd för Karlsdotter ledarskap AB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.