Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Duktiga flickor blir sällan chefer

De "duktiga flickorna" finns säkert på din arbetsplats. Du kanske är en av dem förresten. Presterar till max och är bäst i klassen. Och ofta den som jobbar i det tysta.
Att vara en "duktig tjej" är inget man skryter med, det är ett syndrom som ska botas. Resursslöseri anser personalvetaren Tove Rundström. Ta vara på deras ambitioner och se till att tjejerna siktar högt på karriärstegen.
Petra Rendik Publicerad 24 september 2010, kl 10:45

Tove är själv är en högpresterande tjej. Hon har alltid haft bra betyg, sa aldrig nej till extrajobb samtidigt som hon slet med studierna. Det har lönat sig, hon har gått raka vägen från Uppsala universitet och personalvetarprogrammet till ett jobb inom försvarsmakten. Men hon minns också stressen när hon började plugga, hur hon plötsligt hamnade bland andra superbegåvade tjejer. Samtidigt växte irritationen. Varför är det så dåligt att vara en duktig flicka? Hur kommer det sig att tjejers överlägsenhet i skolan inte speglas i arbetslivet?

- Jag irriterade mig på att tjejerna som är så framgångsrika i skolan inte når chefspositioner i arbetslivet. Så valet av D-uppsats var ganska självklart, det var ett ämne som berörde mig, säger Tove.

D-uppsatsen bygger på intervjuer med fem kvinnor i trettioårsåldern. Samtliga har deltagit i ett talangutvecklingsprogram som deras arbetsgivare bekostat. De definierar sig som "duktiga flickor" men med en viss distans.

- Någon sa att det är smutskastning, "jag tar illa upp och det är inget jag vill att någon ska säga till mig". En annan ville bredda definitionen. Hon ansåg att man kan vara en tjej med högra krav och ändå nå framgångar.

Toves teoretiska utgångspunkt är att vi förstår verkligheten genom språket. Därför tror hon att många framgångsrika kvinnor tackar nej till chefspositioner. Chefsrollen beskrivs på ett främmande sätt och är inte något de kan identifiera sig med.

- En chef ska ha en visionär förmåga och inte ägna sig så mycket åt detaljer. En duktig flicka är fokuserad på att göra ett bra jobb, är mån om att leva upp till allas förväntningar och räcka till. En chef är mer sin egen och det blir en svår kombination.

I skolan uppmuntras duktiga flickor att vara noggranna och peta med detaljer, i arbetslivet belönas andra egenskaper tycker Tove.

- Då blir det viktigare att kunna delegera och prioritera. Därför tror jag killar får det lättare. De kan släppa ifrån sig halvdana mejl med stavfel. Duktiga tjejer ska göra allt perfekt.

Det finns många begåvade tjejer som är chefsämnen men som aldrig kommer så långt. Det är resursslöseri anser Tove.

- Det är inte individens problem att det finns människor som jobbar i det tysta och inte får komma till sin rätt. Det är samhällets och arbetsgivarens problem.

Duktighet lönar sig trots allt, tjejerna presterar och en del kommer långt i karriären. Men det finns baksidor, som när prestationskraven går för långt och leder till utmattningssymptom. Duktiga flickor är ofta kravtyngda på många områden och rädda för att misslyckas. Kan en klok arbetsgivare lotsa och coacha dessa tjejer, har man arbetskraft guld värd.

- Ta vara på dessa medarbetare, hjälp dem att prioritera. Det är okej att misslyckas. Beröm, bekräfta och belöna de duktiga flickorna. Vi är ju faktiskt skitbra i skolan, varför skulle vi inte vara bäst i arbetslivet?

Fakta

"En omöjlig kombination? En diskurspsykologisk analys av unga kvinnors konstruktion av positionerna Duktig flicka och chef" har blivit nominerad till Juseks pris Sveriges bästa personalvetaruppsats.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.