Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dubbelanslutning upphör

UPPDATERAD. Det går inte längre att vara dubbelansluten i Unionen och ett annat Sacoförbund. Akademikerna har utan förvarning sagt upp avtalet och instruerar i ett e-postutskick sina medlemmar hur man går ur Unionen. Nu väntar en dragkamp om tusentals akademiker.
Ola Rennstam Publicerad

I måndags morse, helt utan förvarning, fick Unionen ett brev från Sacoförbunden där man sade upp samtliga dubbelanslutningsavtal. Det innebär att 3 300 medlemmar senast den 30 juni är tvungna att välja om de ska vara kvar i Unionen eller i Sacoförbundet.

Samtidigt skickade de olika Sacoförbunden ut e-post till sina medlemmar med instruktioner om hur man lämnar Unionen.

Unionen och Saco har diskuterat dubbelanslutningens framtid vid ett par möten under 2012. I en intervju i Kollega i februari sa Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård att han hoppades att processen skulle ske gemensamt och lugnt så att inte någon medlem riskerade lämnas vind för våg:
- Det vore märkligt om vi skulle stå och slita i medlemmarna från två håll, här måste den enskilde få tänka igenom sitt val och själv avgöra vilket förbund man vill tillhöra. Det är viktigt att förbunden genomför det här tillsammans, sa Leif Nicklagård till Kollega.

Med anledning av de tidigare samtalen parterna emellan kom måndagens plötsliga uppsägningsbrev som en total överraskning för Unionen.
- Vi hade hoppats göra det här i en mer ordnad form än på det här sättet. Hur de gör får stå för dem, säger Fredrik Nilsson, chef för Unionens enhet för marknad och medlemsutveckling.

Nu inleds i stället en dragkamp om de dubbelanslutna akademikerna. Unionen kommer att kontakta samtliga berörda medlemmar och bland annat erbjuda gratis medlemskap under sex månader för dem som väljer Unionen.
- Vi har en hyfsat god beredskap för att hantera det här så vi kommer självklart göra insatser för att informera medlemmarna om vilka val man har och varför vi tycker Unionen är bättre, säger han.

Orsaken till uppsägningen är enligt Sacoförbunden att dubbelanslutningen varit till nackdel för medlemmarna. I ett öppet brev konstaterar förbunden att de och Unionen står för olika grundläggande värderingar och syn på medlemmarna och deras kompetens. "När medlemmarna har stått med en fot i varje läger har det försvårat för förbunden att få genomslag för sina krav, inte minst på arbetsplatserna", skriver man.

Orsaken till uppsägningen är enligt Sacoförbunden att dubbelanslutningen varit till nackdel för medlemmarna och att lösningen varit gammalmodig.
- Vi har känt att tiden var mogen i flera år. Flera av de här avtalen är tecknade i början på 70-talet och det har hänt en del sedan dess, säger Ramón Sanchez-Lövy på fackförbundet Naturvetarna.

- Vi påbörjade en diskussion med Unionen redan 2010 och sen hände inte så mycket. Vi förnyade diskussionerna under förra året och var överens om att en avveckling inte var av ondo, men vi kunde inte enas om tidsschemat. Unionen ville avveckla det med ett förbund i taget under en ganska lång period och vi tycker inte att det är acceptabelt. Vi ville ha ett avslut vid en bestämd tidpunkt.

Sacoförbunden anser vidare att de och Unionen står för olika grundläggande värderingar och syn på medlemmarna och deras kompetens. Man konstaterar att båda parter har varit otydliga med vad dubbelorganiseringen innebär för den enskilde medlemmen, att man till exempel bara kan vara med i en av organisationerna lokalt.
- När medlemmarna har stått med en fot i varje läger har det försvårat för förbunden att få genomslag för sina krav, inte minst på arbetsplatserna, säger Ramón Sanchez-Lövy.

Att förbunden nu kommer att tampas om medlemmarna är ingen större dramatik, enligt Ramón Sanchez-Lövy.
- Må bästa man vinna. Tycker medlemmen att Unionen är det bästa alternativet då ska man vara medlem där och tvärtom. Skulle man ångra sig är det inget problem, man kan inte tvinga någon att vara medlem. Det här berör enbart medlemskapet, vi vill poängtera att det inte har någon inverkan på den fackliga samverkan, varken centralt eller lokalt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.