Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dialekt öppnar dörrar för telefonförsäljare

Gotländska är gulligt och Stockholmska är stöddigt. Vår dialekt har betydelse för hur vi uppfattas av andra. Är den rentav en konkurrensfördel på arbetsmarknaden? Ringmurens Telemarketing använder gotländskan som en del i affärsstrategin.
Anna Sjögren Publicerad

På det gotlandsbaserade företaget Ringmurens Telemarketing talar 90 procent av telekommunikatörerna gotländska. Och företaget är medvetet om dialektens positiva associationer. På hemsidan står det att "den gotländska dialekten betyder mycket när man talar i telefon" och att man får "en unik chans att ge ett första oöverträffat intryck".

- Gotländskan är definitivt en dörröppnare. Många har en positiv anknytning till Gotland. De har kanske minnen från en semester här som väcks när de hör den, säger vd Mona Smitterberg.

Jan Einarsson, smålänning och professor emeritus i språksociologi, bekräftar det Mona Smitterberg säger. Hur vi uppfattar en viss dialekt beror på vilka personliga erfarenheter vi har av den. Talar vi dialekten själva eller känner en trevlig person som gör det får vi troligen positiva associationer till den.

- Om jag har goda erfarenheter av en gotlänning väcker det ett intresse hos mig när jag hör någon tala den dialekten. Har jag dåliga erfarenheter blir det tvärtom. Då blir jag inte så intresserad av att prata mer med personen, säger Jan Einarsson.

Norra och västra Sveriges dialekter omtyckta

Jan Einarsson berättar att det finns mer generella uppfattningar om olika dialekter. Genom att dra en linje från Göteborg i väst och snett upp norr om Stockholm får man fram en gräns för vilka dialekter vi tycker om, och vilka vi inte tycker om.

- Göteborgska, värmländska och de norrländska dialekterna är omtyckta. De syd- och österländska dialekterna är generellt mindre omtyckta. Stockholmska tycker vi låter stöddigt och skånska låter drygt. Undantaget på den sydöstra sidan är gotländskan, som vi uppfattar som gullig.

Jan Einarsson påpekar att det är svårt att skilja våra uppfattningar om dialekter från våra uppfattningar om människor. Att stockholmska låter stöddigt, göteborgska stolligt och norrländska pålitligt grundar sig i våra fördomar om hur människorna är.

Toleransen har ökat

Det blir allt vanligare att höra folk tala olika dialekter i tv och radio, och Jan Einarsson anser att svenskarnas tolerans för olika dialekter har ökat.

- Tidigare skulle hallåor tala med ett standardsvenskt uttal så att det inte skulle gå att höra från vilken del i landet de kom. På senare tid har det blivit allt vanligare att folk talar med dialekt. Och så länge dialekterna är begripliga är vår tolerans nog rätt stor.

Även på Ringmurens Telemarketing är toleransen stor. Telekommunikatörerna är till övervägande del gotländska, men det är en naturlig följd av att företaget ligger på Gotland, inte ett kriterium för anställning. Mona Smitterberg har upptäckt fördelen med olika dialekter.

- Gotländskan går bra i Mälardalsregionen, men den går inte hem i Skåne. Där fungerar skånskan bättre. Jag har inget klokt svar på varför det är så, men det kanske är två starka dialekter som krockar med varandra.

Har du en dialekt som du tycker speciellt mycket om?

-Värmländskan är en härlig dialekt! Den är liksom rund och påminner lite om gotländskan, säger Mona Smitterberg på sin gotländska.

Fakta

Vår uppfattning av en dialekt påverkas av våra idéer om de personer som talar dialekten.

Generella uppfattningar om några svenska dialekter:

gotländska - förtroendeingivande

skånska - grötigt, svårbegripligt

göteborgska - glatt och positivt

värmländska - trevligt

stockholmska - stöddigt och överlägset

dalmål - trevligt, förknippas med midsommar och vasalopp

norrländska - lugnt, fåordigt och förtroendeingivande

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.