-Tråkigt nog har det inte hänt mycket på dessa tio år. Facket visar ett halvhjärtat intresse och har långt kvar innan man blir de förändringsagenter man säger sig vilja vara, säger han.
Philip Hwangs forskning omfattar Sveriges 250 största privata företag, de lokala fackklubbarna och samtliga nationella fackföreningar, 64 stycken. Dessutom har ett stort antal enskilda medarbetare ingått i studien.
Forskarlaget har fokuserat på vad som görs för att underlätta för småbarnsföräldrar, främst pappor, att kunna kombinera arbete och familjeliv.
Flertalet av företagen är antingen positiva eller neutrala till att män tar ett aktivt föräldraansvar. Det är dock bara en bråkdel av företagen som genom olika åtgärder uppmuntrar männen att vara pappalediga.
Samtidigt är bara var tionde fackförening pådrivande i dessa frågor. Av de tillfrågade fackklubbarna är det till exempel bara 11 procent som har gjort något för att uppmuntra män att ta pappaledigt.
-Egentligen borde 100 procent av företagen och fackklubbarna engagera sig i den frågan. Enligt lagen ska varje företag ha en jämställdhetsplan där man redovisar vilka åtgärder som vidtas för att underlätta de anställdas balans i livet, säger Hwang.
På central facklig nivå ser det inte mycket bättre ut. Bara 12 procent av förbunden och centralorganisationerna ser ökad pappaledighet som en viktig jämställdhetsfråga.
Även om TCO och flera tjänstemannaförbund, inte minst HTF, håller en hög profil i "livspusseldebatten" har inte Philip Hwang funnit att tjänstemannafacken utmärker sig positivt.
-Det hade man kunnat vänta sig, men något sådant mönster ser vi inte. På senare tid har man börjat prata mer om dessa frågor, men jag undrar fortfarande hur mycket "verkstad" det är.
Skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap
Däremot syns en tydlig skillnad mellan de fackföreningar som leds av en kvinna och de som leds av en man. Där det framför allt händer saker är på arbetsplatser med en kvinnlig fackordförande och en företagsledning som intresserar sig för jämställdhetsfrågor.
-Fortfarande leds många fackklubbar av män i 55-årsåldern.
Det här är ingen fråga som de lyfter upp på dagordningen, säger Philip Hwang.
Många av fackets "traditionalister" ser inte heller frågor om föräldrars villkor som genuint fackliga. Man är van att hantera löner och arbetsmiljö och anser sig ha nog med det.
Faktum är att inte heller flertalet av de intervjuade föräldrarna tycker att facket eller arbetsgivaren ska ägna sig åt dessa frågor. Många ser det som familjens eget pussel.
Så om både företag, fack och föräldrarna själva tycker att livspusslet främst är en privat angelägenhet kanske man också ska låta det vara det?
Nej, det anser inte Philip Hwang.
- Det finns en ambition i samhället att pappor ska vara mer delaktiga. Då räcker det inte med kampanjer från försäkringskassan. Både fack och företag måste bli mer aktiva och visa att ett familjevänligt arbetsliv gynnar produktiviteten i företagen. Det finns företag som använder sin föräldrapolicy som en strategi för att attrahera arbetskraft.
Han skulle också gärna se ökad draghjälp från politiskt håll. Höjningen av taket i föräldraförsäkringen är välkommen, men vad som ger verklig effekt är fler öronmärkta pappamånader. Papporna vill ha lagen att skylla på.
-Många av dem vi intervjuat säger att det är en fördel att kunna hänvisa till pappamånaderna. Det är vad man förväntas ta ut, säger Philip Hwang.