Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dålig attityd och snuskiga toalettvanor irriterar mest

Om du är sur på jobbet och dessutom inte gör rent efter dig på toan så ligger du nog risigt till hos kollegorna. Däremot bryr sig få om hur du klär dig eller om du har ihop det med en kollega, enligt en undersökning som också visar att bara en av tio vill sitta i kontorslandskap.
Anita Täpp Publicerad
Irritationsmoment på kontoret

När över 2 000 anställda på svenska kontor uppgett vad som irriterar dem mest i arbetsmiljön så är ventilationen det värsta, drygt 43 procent tycker så. Det kan handla om att ventilationen låter för mycket,  att det är för kallt eller för varmt på arbetsplatsen.

Andra stora irritationsmoment är den allmänna ljudnivån och ergonomiskt felaktiga möbler och arbetsverktyg.

När det gäller kollegornas beteende är en negativ attityd till arbetet det som upprör mest, tätt följt av att någon inte gör rent efter sig på toan. Att fjäska för chefen tillhör också det värsta man kan göra.

"Vill du vara en omtyckt kollega ska du ha en positiv attityd till arbetet, vilket går hem både hos chefer och övriga medarbetare. Om du blir irriterad på något så har du alltid ett val, att säga det eller glömma det. Det är viktigt att inte bara visa irritation, utan att vara konstruktiv, säga vad man tycker och ha ambitionen att hjälpa till att förbättra", säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan, i ett pressmeddelande.

När de tillfrågade fått uppge hur de skulle vilja sitta på arbetet svarar en majoritet, 64 procent, att de vill ha ett eget rum, medan bara 10 procent vill sitta i öppet landskap.

"Det gäller att ha en bra balans mellan gemenskap och avskildhet, oavsett om du sitter i eget rum eller kontorslandskap. Särskild hänsyn bör tas till ljudnivån. Hörselsinnet är det enda sinne som aldrig vilar, utan alltid är aktivt på något sätt. Därför bör arbetsgivaren jobba med kontorets akustik med omsorg", säger Cecilia Söderström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.