Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefsjobb går ut över familjen

De flesta chefer har någon gång missat sitt barns luciafirande. Varannan chef lider av dåligt samvete för att jobbet tar för mycket tid från familjelivet.
Dag Bremberg Publicerad 16 december 2011, kl 12:46

Tidningen Positions senaste panelenkät med 801 intervjuer visar att chefsjobbet har hindrat deltagande på lucia eller skolavslutning för två av tre.

Lika vanligt är det att cheferna har svårt att hinna hämta på dagis. Det problemet gäller särskilt för stockholmarna.

Många chefer har dock en partner som har lättare att komma ifrån sitt jobb. Att det är så uppger en av tre.

Men ännu fler, hälften, erkänner att de är beroende av "markservice" från sin partner. Männen är överrepresenterade, men skillnaden är relativt liten.

Det skiljer mer i svaren på frågan:

"Har du och din partner en jämn fördelning av föräldraansvaret?"

Av kvinnorna svarar hela 72 procent ja, jämfört med 48 procent av männen, som medger att frun eller sambon tar ett större ansvar.

De flesta kvinnliga chefer upplever också att det varit en ganska rättvis uppdelning av föräldraledigheter och vabbande. Men 45 procent av männen svarar att de vabbar mindre, och 52 procent av dem har inte tagit ut ens två månaders pappaledighet.

En större andel av männen svarar också jakande på frågan:

"Har du haft svårt att vara helt ledig och avkopplad under familjens semester?"

Drygt hälften svarar jakande och ännu fler bland yngre, i synnerhet i Sydsverige.

Att ha dåligt samvete är dock vanligast bland de yngre cheferna i Norrland.

Förutom jobb och familj hinns inte mycket med, uppger var fjärde chef. Av de yngre hinner dock hälften träna, medan de äldre har tid för föreningslivet.

Mot den bakgrunden är det kanske inte förvånande att de allra flesta svarar jakande på frågan: "Skulle du önska en förändring för att underlätta ditt livspussel?"

Kortare arbetstid är det vanligaste önskemålet, men bland de yngre kvinnorna finns en starkare önskan om mer hjälp på hemmaplan, till exempel i form av "hushållsnära tjänster". De yngre efterlyser också mer flexibla arbetstider.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.