En tjänsteman i Krokoms kommun tog för tre år sedan livet av sig efter att ha känt sig mobbad och blivit av med sitt jobb. Tjänstemannens änka polisanmälde cheferna för att de inte gjort tillräckligt för att komma till rätta med problemen och åklagaren anser att ledningen begått arbetsmiljöbrott när den inte tog sitt ansvar. De två cheferna som är åtalade förnekar brott.
Rättegången som inleds i dag följs med stort intresse eftersom det är första gången ett liknande arbetsmiljöbrott går till domstol.
- Mobbning och psykisk misshandel brukar inte definieras som arbetsmiljöbrott, säger Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som är en av forskarna bakom en rapport om arbetsmiljöbrott som Arbetsmiljöverket publicerade i våras.
Felipe Estrada och hans kollegors undersökning visade att det överhuvudtaget är ovanligt att polisanmälningar mot arbetsmiljöbrott går till åtal och ännu mer ovanligt att någon fälls för brottet. Enligt forskarna beror det på att en del poliser prioriterar arbetsmiljöbrott lågt och att miljöbrottsutredningarna ofta anses mer tidsödande än annan brottslighet.
Flertalet polisanmälningar handlar dessutom om fysiska brott.
- Vi konstaterade överraskande att det finns få polisanmälningar mot den här typen av arbetsmiljöbrott som rör psykisk misshandel. Blir cheferna fällda är det klart att det skulle öppna upp för fler anmälningar när man ser att lagstiftningen går att tillämpa på det här området, säger Felipe Estrada.
Åklagaren i Krokumsmålet, Åse Schoultz, säger till tidningen Vision att hon tror på en fällande dom. Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är dock mer skeptisk till utgången.
- Jag tycker att det är positivt att det prövas. För oss tjänstemän är den psykosociala arbetsmiljön det största problemet, även om det tack och lov är ovanligt att brister går så långt som till självmord, säger han.
-Arbetsmiljöverket borde oftare ingripa mot brister i den psykosociala arbetsmiljön om de gör mot fysiska brister. Att bli mobbad eller kränkt är en subjektiv upplevelse som det är svårt att bevisa och gå vidare med idag. Ett sätt att lösa det problemet är att anamma synsättet som råder om sexuella trakasserier - alltså att om någon upplever sig utsatt måste arbetsgivaren utreda för att inte åka på skadestånd, säger Martin Wästfelt.
Dom i Krokumsmålet väntas inte komma förrän i mitten av januari nästa år och fälls de två åtalade cheferna för grovt vållande till annans död på grund av arbetsmiljöbrott är det högsta straffet två års fängelse.