Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på arbetsuppgifter leder till maskning

Tjänstemän maskar inte enbart i protest och frustration över att ha blivit mörtigt behandlade av sin arbetsgivare. Många kontorsanställda har helt enkelt för lite att göra för att deras chefer är för okunniga, visar ny forskning.
Johanna Rovira Publicerad

Istället för att engagera sig fackligt, protesterar många tjänstemän mot sin arbetsgivare genom att stjäla arbetstid - som att Facebooka eller privatsurfa på jobbet. Internationella studier visar att kontorsarbetare i snitt ägnar 1-3 timmar om arbetsdagen till annat än sitt arbete och danska näringslivet hävdar att danskarnas Facebookande kostar dem 11 miljarder.

Roland Paulsen, sociologiforskare vid Uppsala universitet ville undersöka hur arbetsplatsmotståndet tar sig nya former, och upptäckte att många av de personer han intervjuade pysslade med privata göromål för att de faktiskt inte har något bättre för sig.

- De personer jag intervjuade var extremfall som ägnade sig åt annat minst halva sin arbetstid. Men maskandet kunde lika gärna handla om att man inte hade tillräckligt att göra, så kallat tomt arbete, som anställda som vill göra maskning till en arbetskampsfråga.

För dem som har för lite att göra ofrivilligt, kan det vara knivigt att be om fler arbetsuppgifter. Det kan väcka misstankar hos ledningen och om det uppdagas hur lite man faktiskt gjort tidigare finns det risk att man förlorar jobbet.

- De hamnar en rävsax. En intervjuperson, som bara ägnade en kvart åt dagen åt sina arbetsuppgifter bland annat för att han var effektiv, försökte först be om mer jobb lite subtilt. Men när han till slut lade korten på bordet och berättade att han varit så understimulerad och uttråkad att han läst Herman Lindkvist krönikor tillbaka till 1988, blev resultatet att arbetsgivaren förvandlade hans tjänst till halvtid.

I värsta fall kan ledan förvandlas till ett apatiskt tillstånd, boreout, där den understimulerade upplever sitt jobb som totalt meningslöst.
Vem som helst kan inte maska en masse eller drabbas av extremt tomt arbete. Det är framförallt bland de högre tjänstemännen och experterna som fenomenet förekommer, eftersom det är där insynen är som sämst. Cheferna har inte kunskapen att beräkna hur lång tid arbetet bör ta.

- Tidstillgången är ytterst orättvist fördelad i samhället och det gäller även den fria tiden vi har i vårt arbete. När ansvaret och upplägget helt är upp till den anställde finns mycket utrymme att överdriva hur lång tid jobbet tar. Två webbprogrammerare jag intervjuade avslöjade att de regelmässigt överdrev arbetet fyrfalt.

- Sedan finns det också de som ägnar sig åt annat på arbetstid, där det varken handlar om maskning eller tomt arbete, utan om att ta en behövlig paus. De gör annat för orka med och för att produktiviteten ska öka i långa loppet.  Men då handlar det om kortare tidsspill, säger Roland Paulsen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.