Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bra med jobb och brist på folk

Sysselsättningen ökar även i år men mindre än förra året. Brist på utbildad arbetskraft väntar också 2008 inom många områden. Det tror Arbetsförmedlingens experter i rapporten "Var finns jobben år 2008?", som även blickar fem och tio år framåt.
Bengt Colling Publicerad
Arbetsförmedlingen

Efterfrågan på arbetskraft var historiskt stor 2007. Den dämpas i år, men även nu ökar antalet sysselsatta med cirka 35 000.

Den mindre ökningen 2008 beror inte bara på konjunkturen. Det finns ett strukturellt underskott på arbetskraft inom vissa områden och ett konstant för litet nytillskott av yrkesutbildade från utbildningsväsendet, vilket enligt Arbetsförmedlingen hämmar sysselsättningen.

Fler jobb väntas främst i tjänstesektorerna, men alltså inte lika många fler som förra året. Det gäller till exempel administrativa och finansiella tjänster, jobb inom teknik, service, data, restaurang, hälso- och sjukvård, försäljning och som lärare. Att färre nu söker data- och teknikutbildningar leder på sikt till stor brist på utbildade inom dessa områden.

Svårare att hitta jobb blir det däremot för bland andra kontorister, telefonister, receptionister, kontorssekreterare, kassörer, samhälls- och språkvetare, vaktmästare och dagligvaru- och fackhandelsförsäljare.

Kraven på kompetens har vuxit även efter att de vid 1990-talets början utökades med social kompetens, något rapportförfattarna översätter med ungefär samarbetsförmåga även vid dålig personkemi.

Arbetsmarknaden har blivit bättre i hela landet, men pensionsavgångarna märks, främst i glesbygden. Åldersavgångarna ökar och når sin kulmen inom de närmaste åren, ofta utan tillräcklig framförhållning i att utbilda och sätta in ersättare.

Arbetslösheten har nått botten för den här gången, är bedömningen, men brist på folk till vissa yrken blir det nog även i en svagare konjunktur.

Utbrett underskott på arbetskraft inom vissa yrken betyder allvarliga påfrestningar på samhällsekonomin, varnar experterna i rapporten:

"En vanlig följd är stigande löner, med risk för högre priser, försämrad konkurrenskraft på världsmarknaden samt stigande inflation, vilket leder till att räntenivån höjs. Detta får till följd att den ekonomiska tillväxten i landet bromsar in. En sådan utveckling leder bland annat till lägre skatteintäkter, försämrad offentlig ekonomi och i förlängningen ökad arbetslöshet."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.