Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bakläxa för delad föräldraförsäkring

En viktig förändring genomfördes när kongressen behandlade HTF:s strategiska program. Ombuden ställde inte upp på att kräva delad föräldraförsäkring. Det ledde till ett mycket politiskt laddat tacktal av HTF:s avgående ordförande Holger Eriksson.<br />
Publicerad
HTF har i flera utspel krävt en lagstiftning som innebär att föräldraförsäkringen ska vara delad mellan barnets föräldrar, men den klara skrivningen ville ombuden inte ha i förbundets strategiska program. En kompromiss var att förbundets mål skulle vara ett jämnt fördelat uttag av föräldraledigheten. Det skulle öppna för andra lösningar än en individuell föräldraförsäkring. Inte heller detta ställde kongressen upp på, utan beslutade att målet skulle vara en jämnare fördelning av föräldraledigheten, vilket kan tolkas som att varje ökning av uttaget från männens sida skulle vara en framgång för HTF.
Holger Eriksson tog upp denna skrivning i sitt tacktal i samband med att han avgick som ordförande för förbundet. Han var besviken och såg ordvalet som en väsentlig försvagning.
-Nu tror jag inte att det kongressen menar är att vi inte ska ha ett jämnt uttag. HTF har sedan 1974 när förbundet skrev in jämställdhet i stadgarna alltid legat i spetsen i den frågan. Och jag tror att den nyvalda styrelsen är rationell och kreativ på alla sätt och tänker "Det var nog det här som de egentligen menade", sa Holger Eriksson.
Han hyste också förhoppningen att det nya förbundet som HTF och Sif planerar ska driva frågan om ett jämt uttag.
Stefan Hämäläinen, ombud från Västergötland, pappa till två flickor 4 och 6 år gamla, höll med:
-Det var ett olyckligt beslut. Jag är övertygad om ett en stor bov i förhållandet till löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att kvinnor stannar hemma längre och blir eftersatta i lönesättningen.
- Men jag vet inte om den beslutade skrivningen kommer påverka oss så mycket. Det är inget som hindrar förbundet att gå vidare mot sitt mål, säger han.
Katarina Gällhagen och Monica Friman, från Stockholm. var inte heller nöjda med att kongressen mjukade upp skrivningen när det gäller kravet på delad föräldraledighet
-Vi är besvikna. HTF går tillbaka, vi står inte för ett jämnt utan ett jämnare uttag av föräldraledigheten, säger Katarina Gällhagen.
-Ja, det var skrämmande diskussioner i utskottet, framför allt från kvinnorna själva. Jag har inte ord för att beskriva hur det känns när en kvinna på 25 år säger att sånt här ska vi bestämma hemma vid köksborden, säger Monica Friman.
-Om vi ändå hade samma valmöjlighet, men det har vi inte idag. Jag har en tremånaders bebis hemma, och om jag skulle söka jobb samtidigt som en kille med ett lika litet barn gjorde det, så skulle han gå före. Den dagen arbetsgivaren vet att killen skulle vara hemma lika mycket, så har vi verkliga valmöjligheter. Tills vi kommer dit måste vi lagstifta, tycker Katarina Gällhagen.
I övrigt togs det strategiska programmet med enbart smärre ändringar. Det kommer nu att vara vägledande för HTF:s fackliga arbete fram till 2010.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.