Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bakgrundskontroller av anställda ökar
Tre av fyra arbetsgivare planerar att nyanställa under de kommande tre månaderna, trots att konjunkturen sviktar. Det visar en undersökning från Stockholms handelskammare som också avslöjar att arbetsgivarna blir alltmer benägna att kolla upp de som söker jobb hos dem.
För femte året har Stockholms Handelskammare tagit pulsen på företagens behov av att anställa och hur de går till väga när de gör det. Undersökningen visar att företag som gör bakgrundskontroller på sina presumtiva anställda ökat med 40 procent. På privata företag är ökningen ännu större.
Kontrollerna handlar oftast om att undersöka referenser och tidigare anställningar men det blir mer och mer vanligt att företagen också googlar de arbetssökande och kollar in dem på Facebook eller LinkedIn. Nära hälften av företagen kollar sina kandidater på Facebook och inom bemanningsbranschen gör hela 73 procent av arbetsgivarna detsamma.
- I början gjorde vi det ohämmat, bekräftade Ilona Orgmets, affärsområdeschef för rekrytering på Adecco.
- Problemet är att vi inte kan hantera den information vi får. Vad säger egentligen bilden av de partyglada grabbarna och kvinnan med djup urringning? Forskning visar att folk som lägger ut sådana bilder i regel har något högre intelligens än resten av befolkningen.
Företaget använder sig fortfarande av Google och de sociala medierna när de rekryterar, men mest för att kolla att det inte förekommer något avvikande.
Arbetsgivarna slipper inte heller undan bakgrundskontroller. Enligt Thomas Fûrth, forskningsledare på Kairos Future, kollar nästan varannan arbetssökande om chefen på den framtida arbetsplatsen verkar okej.
- Jo, det känner vi igen. Det var skrämmande i början, men man får vänja sig vid att det är så, sade Ilona Orgmets.
Vad arbetsgivarna ändå slipper bekymra sig över är att anställda kollar deras sjukfrånvaro på Försäkringskassan. Några procent av företagen lyckas redan i dag luska ut frånvaron via Försäkringskassan men möjligheten att kunna göra det står högst upp på arbetsgivarnas önskelista. 36 procent av arbetsgivarna uppger att de gärna skulle vilja ha insyn i hur ofta deras kandidater varit frånvarande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
