Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtalsrörelsen drar igång

I dag ska fackets alla avtalsdelegationer träffas för att lägga fast en gemensam linje att driva i de kommande förhandlingarna.
Göran Jacobsson Publicerad 18 oktober 2010, kl 09:18

- Vi är medvetna om att vi förhandlar först. Vår ambition är att ta samhällspolitiskt ansvar för lönebildningen, säger C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef.

Avtalsrörelserna går in i varandra. Än pågår den gamla på en del avtalsområden och för många är de lokala avtalen inte klara. Samtidigt börjar nu Unionen förberedelserna för nästa avtalsrörelse.

De första avtalen går ut om knappt år - den första oktober. Det betyder att förhandlingarna kommer att börja tre månader innan - den första juli. Det handlar om tjänstemannaavtalen för Industri och kemi, Byggämnesindustrin och för det stora Teknikområdet. Nytt är att arbetaravtalen löper ut fyra månader senare. Så frågan är om tjänstemännen tänker sig att sluta de första avtalen och sätta märket för hela arbetsmarknaden utan LO:s industriförbund.

- Vi nitar inte fast oss till något sådant. Vi för diskussioner med både andra fack i industrin och med arbetsgivarna, säger C-G Hjort.

Idag är det elva avtalsdelegationer och kabinklubbarnas gemensamma förhandlingsdelegation som träffas. C-G Hjort säger att det nu handlar om att skapa en gemensam bottenplatta för den kommande avtalsrörelsen. Delegationerna kommer att diskutera årets avtalsrörelse, situationen nu och strategier för de kommande förhandlingarna.

Unionens avtalslinje kommer att formas av delegationerna, av de regionala avtalskonferenserna som äger rum i november samt utifrån enkäter som skickas till alla klubbar och alla klubblösa medlemmar i samband med de regionala konferenserna.

Arja Kovin från Telia Sonera är ny i delegationen för IT, telekom och energi. Hon vill veta hur andra hanterar den pågående avtalsrörelsen.

- Jag ska lyssna för att höra hur de resonerar och sen försöka komma in i matchen, säger hon.

En månad efter att de tre första industriavtalen löper ut går Teko-avtalet ut. Ytterligare tre månader senare är det en lång rad industriavtal som går ut och samtidigt avslutas många av LO-förbundens industriavtal.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.