Unionenmedlemmen arbetade som konstruktör och produktutvecklare på ett företag i Småland. För några år sedan blev han sjuk och orkade inte längre arbeta lika hårt som vanligt. Arbetsgivaren erbjöd honom att gå ned på halvtid, något han tackade nej till. Så småningom kom de i stället överens om att han skulle sluta och få ett avgångsvederlag. Uppgörelsen innebar att han skulle utföra arbete till den sista februari 2007, men ha kvar lön och tjänstebil till den sista december.
I april 2007 avled dock mannen i samband med en operation. Därefter har inte företaget betalt ut några pengar.
Unionen anser att företaget därmed brutit mot överenskommelsen och att pengarna i fortsättningen borde ha gått till dödsboet. Sammanlagt handlar det om 310 000 kronor som Unionen kräver att företaget ska betala.
- I det här fallet har anställningsavtalet ersatts med ett annat kontrakt där bolaget åtar sig att utge ett belopp. Och medlemmen har ju fullföljt sitt åtagande, konstaterar Roland Bergqvist, förbundsjurist på Unionen.
För att undvika liknande tvister i framtiden skulle man kunna skriva in en särskild klausul i avtalen som innebär att avgångsvederlag betalas ut till de efterlevande vid dödsfall. Men det är ingen modell som Roland Bergqvist tror på.
- Nej. Det skulle stöta bort uppgörelser. De flesta som slutar är trots allt arbetsföra.