Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Årets stordåd - Fränstastrejken

De Unionenmedlemmar som deltog i strejken vid callcentret Focus CRS i Fränsta, som arbetsgivaren sedan lade ned, har redan förklarat att de ändå känner sig som vinnare därför att de stått upp för sig själva och den svenska modellen. Nu har de också belönats för sina insatser av förbundet, då de har tilldelats en utmärkelse för Årets stordåd.
Anita Täpp Publicerad 29 maj 2013, kl 10:44
Årets stordåd - Fränsta-strejkarna

I motiveringen står bland annat: "för att med ett stort engagemang tagit strid för att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Med solidaritet och mental styrka har de tydligt stått upp för sina kollegors rätt att vara fackligt anslutna och rätten till schyssta villkor."

Frida Niemi, som tillsammans med kollegorna Tei Häggström och Josefin Algerbo, som tog emot priset i går kväll å alla strejkandes vägnar, är glad och stolt över utmärkelsen.

- Det är jättehäftigt att vi fått den. Vi förstod aldrig hur stor vår strejk skulle bli, att den skulle uppmärksammad i hela landet.  Att vi nu också får kredd på det här viset, för att man tycker att det vi gjort är något utöver det vanliga, är så himla roligt!

Vad har ni lärt er av det som hänt?
- Jag tror vi lärt oss att bara för att man är anställd så betyder inte det att man ska ta vilka villkor eller avtal som helst, utan faktiskt har rätt att kolla upp att man har schyssta villkor. Jag förstår att man kan känna tacksamhet mot arbetsgivaren, för att man får en anställning. Men man måste faktiskt behandla varandra med respekt från båda håll.

- Vi har också lärt oss att man kan åstadkomma så mycket mer i grupp än man kan tro i början.  Och jag tror att vi alla blivit starkare av det här. Det är inte så himla lätt att stå upp mot en arbetsgivare och så klart har det varit jobbigt också. Men eftersom vi  har haft facket bakom oss så har vi vetat att vi har rätt och då också blivit allt starkare och vågat stå upp för vår rätt.

Vilka tips vill du ge till andra som har dåliga arbetsvillkor?
 - Kontakta facket och kör på! Det finns ingen anledning att först försöka ha en dialog med arbetsgivaren. Då kan man själv hamna i kläm. Det är bättre att gå till facket, där de är mer insatta och vill hjälpa och som sedan kan föra ens talan.

Är ni arbetslösa nu?
- Ja, men tre av oss har redan fått sommarjobb som börjar om några veckor och de andra har jobb på gång, vilket känns jätteroligt och skönt, som om en sten har fallit av ens axlar. Vi har ju visserligen sagt det under hela strejken, att det löser sig, men det är ändå så skönt att det löst sig så snabbt. För nu är det dags att gå vidare. Vi vill bara blicka framåt nu, säger Frida Niemi.

Motiveringen till utmärkelsen Årets stordåd.
"För att med ett stort engagemang tagit strid för att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Med solidaritet och mental styrka har de tydligt stått upp för sina kollegors rätt att vara fackligt anslutna och rätten till schyssta villkor. Medlemmarna har formellt inte kunnat utse någon förtroendevald på grund av situationen på arbetsplatsen men har ändå visat sig vara föredömliga företrädare för sina kollegor och hela Unionen.  Genom sitt gemensamma agerande personifierar de grundläggande fackliga värderingar och har visat att det fackliga arbetet är lika aktuellt idag som någonsin förr."

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.