Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetstagare kan stärkas i EU-dom

Det kan vara rätt att i lag kräva avtalsenlig lön vid offentlig upphandling. Inom kort ska EU:s domstol avgöra det tyska Rüffert-målet, som handlar om byggarbetares villkor i den tyska delstaten Niedersachsen.
Göran Jacobsson Publicerad

Rüffertmålet är ett av två som EU:s domstol ska ta ställning till som har betydelse för arbetstagares villkor.

- Står sig generaladvokatens uppfattning i Rüffert-målet, att den tyska delstaten gjort rätt, är det goda nyheter, säger Mattias Landgren, jurist hos Unionen.

Den tyska delstaten Niedersachsen har lagstiftat om att kollektivavtal är ett krav vid offentlig upphandling och att myndigheterna ska ha möjlighet att kontrollera att avtalet verkligen följs. Dessutom är huvudentreprenören skyldig att se till att även underentreprenörerna följer kollektivavtalet. Syftet med lagen är att hindra att lågbetald arbetskraft snedvrider konkurrens inom byggsektorn och inom kollektivtrafiken.

Ett tyskt byggbolag, Objekt und Bauregie, fick kontraktet att bygga en kriminalvårdsanstalt. Det tyska företaget anlitade dock en polsk underentreprenör för jobbet, där lönerna var drygt hälften av kollektivavtalets. Niedersachsen sa upp byggkontraktet med hänvisning till de låga lönerna. Det ledde till att advokat Dirk Rüffert stämde Niedersachsen för att delstaten hindrar arbetskraftens fria rörlighet.

Generaladvokat Yves Bot tycker den tyska delstaten gjort rätt. Unionens Mattias Landgren säger att det skulle vara ett steg framåt och visa att det i EG-rätten inte finns något hinder för att skaffa regler i Sverige om social hänsyn och krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Han påpekar samtidigt att i Sverige är det fack och arbetsgivare som sköter reglerna på arbetsmarknaden. Det skulle heller inte passa in i det svenska systemet att myndigheterna har hand om avtalskontrollen. Avgörande i målet kommer i början av april.

Dessutom har EU-kommissionen stämt Luxemburg för att landet har gjort kollektivavtal och avgörande i skiljedom till lag. Kommissionen anser att Luxemburg brutit mot bland annat utstationeringsdirektivet.

Stämningen av Luxemburg är tung, då det handlar om att EU-kommissionen stämmer landet. Kommissionen anser inte att Luxemburg infört utstationeringsdirektivet på ett riktigt sätt.

Luxemburg har stiftat lag om att kollektivavtalet ska gälla. Bland annat regleras i lagtexten minimilön och automatisk uppjustering av lönen med prisutvecklingen, arbetstid, veckovila, betalda semesterdagar, lagstadgade helgdagar och skyddsbestämmelser. Luxemburg har infört lagen med hänvisning till utstationeringsdirektivets bestämmelser om att ett land i sin reglering får ta hänsyn till "odre public", som i Sverige oftast tolkas som grunderna för rättsordningen i ett rike, men som uppfattas på helt andra sätt i andra länder. När det gäller "odre public" är det domstolens uppgift att bestämma en tolkning av begreppet och tillämpa den.

Generaladvokat Verica Trstenjak ger kommissionen rätt i alla sina invändningar utom när det gäller lönen.

Unionens Mattias Landgren säger att om Luxemburg skulle vinna skulle det innebära att Sverige helt skulle kunna råda över bestämmelserna på den svenska arbetsmarknaden. Han säger dock att det inte är särskilt troligt att domstolen beslutar till Luxemburgs fördel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.