Den öppna arbetslösheten är just nu sex procent. 363 000 personer var utan jobb förra veckan. Sysselsättningen sjunker trots att konjunkturen vänt och tillväxten spås öka. Åtskilliga jobb flyttar utomlands. Många långtidsarbetslösa har sökt hundratals jobb utan att kallas till en enda anställningsintervju.
- Även i en ekonomi där inga nya jobb skapas finns det massor av lediga jobb på grund av byten. 700 000 arbetsbyten sker på ett år. Det är jobb som också de arbetslösa kan söka, sa Sandro Scocco.
- Med kanske hundra sökande per jobb uppnås dessutom en annan effekt. Lönerna pressas ner. Då behöver inte Riksbanken hålla igen med räntan utan kan gasa på, vilket på sikt kan ge ökad sysselsättning.
TCO:s chefsekonom Roland Spånt, Irene Wennemo, chef för LO:s näringspolitiska enhet, och statssekreterare Jens Henriksson på finansdepartementet var överens med Sandro Scocco om att det är fel att skuldbelägga de arbetslösa. De sågade alla Arbetslivsinstitutets förslag om att arbetslösa som aktivt söker jobb borde få högre a-kassa än de mer passiva.
Låg efterfrågan ansågs vara en orsak till att antalet arbetstillfällen i Sverige för närvarande inte är större än 3,5 miljoner.
- Jobben är inget nollsummespel. De hänger ihop med tillväxten. 40 000 fler människor i arbete skulle generera över 20 miljarder kronor ytterligare till reformer, sa Jens Henriksson.
Roland Spånt hävdade att Riksbankens höga räntor kostat 20 000 jobb.
- I dag kan vi inte kräva ytterligare sänkningar av banken, men de får inte höja räntan.
Fackets och regeringens långsiktiga mål är full sysselsättning. Men Sandro Scocco menade att det behövs en viss arbetslöshet för att disciplinera ekonomin och hålla inflationen i schack. Roland Spånt ansåg att cirka två procent kunde vara en rimlig nivå. Inte ens statssekreterare Jens Henriksson trodde att den öppna arbetslöshet skulle vara nere på fyra procent till valet 2006.
Seminariet på TCO i Stockholm lyfte fram flera ekonomiska faktorer som borgar för en uppgång i sysselsättningen: bolagens positiva kvartalsrapporter, överskottet i bytesbalansen och Sveriges höga produktivitet.
BJÖRN ÖIJER
- Även i en ekonomi där inga nya jobb skapas finns det massor av lediga jobb på grund av byten. 700 000 arbetsbyten sker på ett år. Det är jobb som också de arbetslösa kan söka, sa Sandro Scocco.
- Med kanske hundra sökande per jobb uppnås dessutom en annan effekt. Lönerna pressas ner. Då behöver inte Riksbanken hålla igen med räntan utan kan gasa på, vilket på sikt kan ge ökad sysselsättning.
TCO:s chefsekonom Roland Spånt, Irene Wennemo, chef för LO:s näringspolitiska enhet, och statssekreterare Jens Henriksson på finansdepartementet var överens med Sandro Scocco om att det är fel att skuldbelägga de arbetslösa. De sågade alla Arbetslivsinstitutets förslag om att arbetslösa som aktivt söker jobb borde få högre a-kassa än de mer passiva.
Låg efterfrågan ansågs vara en orsak till att antalet arbetstillfällen i Sverige för närvarande inte är större än 3,5 miljoner.
- Jobben är inget nollsummespel. De hänger ihop med tillväxten. 40 000 fler människor i arbete skulle generera över 20 miljarder kronor ytterligare till reformer, sa Jens Henriksson.
Roland Spånt hävdade att Riksbankens höga räntor kostat 20 000 jobb.
- I dag kan vi inte kräva ytterligare sänkningar av banken, men de får inte höja räntan.
Fackets och regeringens långsiktiga mål är full sysselsättning. Men Sandro Scocco menade att det behövs en viss arbetslöshet för att disciplinera ekonomin och hålla inflationen i schack. Roland Spånt ansåg att cirka två procent kunde vara en rimlig nivå. Inte ens statssekreterare Jens Henriksson trodde att den öppna arbetslöshet skulle vara nere på fyra procent till valet 2006.
Seminariet på TCO i Stockholm lyfte fram flera ekonomiska faktorer som borgar för en uppgång i sysselsättningen: bolagens positiva kvartalsrapporter, överskottet i bytesbalansen och Sveriges höga produktivitet.
BJÖRN ÖIJER
