Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna vill att strejkbegränsning utreds

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv är besvikna över regeringens direktiv till Lavalutredningen. Även LO-facket Byggnads är kritiskt.
Göran Jacobsson Publicerad 11 april 2008, kl 14:59

Tidningen Kollega har tidigare berättat att Unionen tycker att regeringen försvarar den svenska modellen med sina direktiv. LO har en liknande uppfattning.

- Vi är besvikna över direktiven, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist hos Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarorganisationen anser att regeringen allt för mycket lyssnat på LO och inte brytt sig om Svenskt Näringslivs synpunkter när utredningens uppdrag beslutades.

Invändningarna går ut på att det mer förutsättningslöst borde handla om en anpassning till EG-rätten. Utredningen borde ta upp proportionalitetsregler, som skulle vara bestämmelser som begränsar strejkers omfattning. Svenskt Näringsliv vill också ha allmängiltigförklarade kollektivavtal och lagstadgade minimilöner belysta.

- Obegripligt att Svenskt Näringsliv är kritiskt. Det kan inte vara annat än spel för gallerierna. Svenskt Näringsliv har dessutom en annan dagordning. De är motståndare till kollektivavtal och de anställdas rättigheter, säger Hans Tilly, Byggnads ordförande.

Byggnads är i högsta grad berörda av Laval-domen, eftersom det var Byggnads som förlorade i EU:s domstol. Domen innebar att det var fel av facket att ta till stridsåtgärder för att få det lettiska byggföretaget Laval att skriva under ett svenskt kollektivavtal.

Hans Tilly anser att regeringen har fel anslag. Utgångspunkten är att Laval-domen är riktigt och det går inte alls Byggnads med på.

- Utredningen borde mycket klarare utgå från att det är den svenska modellen och kollektivavtal som ska gälla. Nu finns det delar av regeringens beslut som oroar, säger Byggnads ordförande.

Han berättar att domen börjar få effekter. Allt fler företag ifrågasätter att de ska skriva kollektivavtal med facket.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.