Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna vill att strejkbegränsning utreds

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv är besvikna över regeringens direktiv till Lavalutredningen. Även LO-facket Byggnads är kritiskt.
Göran Jacobsson Publicerad

Tidningen Kollega har tidigare berättat att Unionen tycker att regeringen försvarar den svenska modellen med sina direktiv. LO har en liknande uppfattning.

- Vi är besvikna över direktiven, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist hos Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarorganisationen anser att regeringen allt för mycket lyssnat på LO och inte brytt sig om Svenskt Näringslivs synpunkter när utredningens uppdrag beslutades.

Invändningarna går ut på att det mer förutsättningslöst borde handla om en anpassning till EG-rätten. Utredningen borde ta upp proportionalitetsregler, som skulle vara bestämmelser som begränsar strejkers omfattning. Svenskt Näringsliv vill också ha allmängiltigförklarade kollektivavtal och lagstadgade minimilöner belysta.

- Obegripligt att Svenskt Näringsliv är kritiskt. Det kan inte vara annat än spel för gallerierna. Svenskt Näringsliv har dessutom en annan dagordning. De är motståndare till kollektivavtal och de anställdas rättigheter, säger Hans Tilly, Byggnads ordförande.

Byggnads är i högsta grad berörda av Laval-domen, eftersom det var Byggnads som förlorade i EU:s domstol. Domen innebar att det var fel av facket att ta till stridsåtgärder för att få det lettiska byggföretaget Laval att skriva under ett svenskt kollektivavtal.

Hans Tilly anser att regeringen har fel anslag. Utgångspunkten är att Laval-domen är riktigt och det går inte alls Byggnads med på.

- Utredningen borde mycket klarare utgå från att det är den svenska modellen och kollektivavtal som ska gälla. Nu finns det delar av regeringens beslut som oroar, säger Byggnads ordförande.

Han berättar att domen börjar få effekter. Allt fler företag ifrågasätter att de ska skriva kollektivavtal med facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.