De kartläggningar som gjorts av arbetsmiljön i Sverige visar att utvecklingen sedan början på 90-talet gått mot att anställda utsätts för allt högre krav samtidigt som kontrollen har ökat och möjligheten att påverka arbetet har minskat.
Att det har blivit så beror enligt professor emeritus Töres Theorell på att hela samhället och då också arbetsgivarna blivit besatta av det ekonomiska, som han säger.
- Det räcker ju inte med att verksamheten ska bära sig utan förtjänsten ska också öka hela tiden. Det har blivit ett mantra som hela tiden upprepas och som blivit en slags landsplåga.
De högre krav som ställs på anställda handlar om vad man förväntas klara i samband med rationaliseringar, en minskad bemanning och ett ökat tempo.
- När det gäller den ökade kontrollen och den minskade möjligheten att påverka sitt arbete har jag hört alla möjliga skräckexempel där man kontrollerar anställda genom att de hela tiden måste bevisa vad de gör genom att dokumentera det, som att de måste föra protokoll över vad de gjort och sedan lämna in det i slutet av varje vecka.
- Det är ju helt groteskt också därför att det innebär att alla till slut anpassar sig och fyller i de här protokollen lite hur som helst och sedan också kan uppnå saker genom att fylla i dem på fel sätt. Och det innebär ju att man måste lägga en del av arbetstiden på att protokollföra saker i stället för att ägna sig åt sina egentliga arbetsuppgifter, vilket skapar stress.
Eftersom Töres Theorell inte forskat specifikt om privattjänstemännens situation kan han inte uttala sig tvärsäkert om hur de påverkats, men påpekar att de många företagsförsäljningar och omorganisationer som skett har haft inverkan på deras arbetssituation.
- När man omorganiseras hela tiden så tappar man ju känslan av kontroll eftersom man ständigt får nya chefer och inte kan förutsäga vad som ska hända framöver. När man inte kan påverka sin egen situation, särskilt när det ställs stora krav på oss, så innebär det en stress som gör att vi börjar må dåligt och till sist kan bli sjuka.
Vad borde göras?
- Att ha halvrisiga arbetstagare som mår dåligt kostar mycket mer än vad man i allmänhet tror. Om arbetsgivarna började räkna på det här på allvar så skulle de snart inse att man måste ta den här frågan på mer allvar och göra konkreta satsningar på att skapa en bra arbetsmiljö.
- Det handlar om sådana enkla grejer som att man ska ha rimliga kravnivåer, att man ser till att anställda känner att de kan påverka sitt arbete och att man försöker skapa ett bra socialt klimat där man stödjer varandra. Och och att man inte ska ha för många omorganisationer per tidsenhet.