Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivare ser olika på privatsurf på jobbet

Svaren varierar när Lön&jobb frågar några större företag om de låter sina anställda gå ut på Internet på arbetstid. En del spärrar olämpliga sidor eller det som inte behövs för arbetet. Andra ger medarbetarna frihet under ansvar.<br /><br />
Publicerad
På Ikea har enbart de medarbetare tillgång till Internet som behöver det i sitt arbete.
- Vi kan inte ge samtliga 120000 anställda internetaccess, det kokar rätt ned till vår bredbandskapacitet. Då skulle vi inte kunna bedriva affärsverksamhet. Det är både en kapacitets- och säkerhetsfråga, säger Stefan Lindquist, personalchef på Ikea Sverige.
Ikea har en koncernövergripande internetpolicy som förklarar att du har internet för arbetsuppgifterna och att det inte får missbrukas.
- Vad som menas med missbrukas är en definitionsfråga, men det bygger på att vi har förtroende för våra medarbetare. Om man kör Facebook, privat dejting och den typen av aktiviteter på arbetstid tycker jag att man har missbrukat vårt förtroende.
Enligt Stefan Lindquist kontrollerar Ikea inte medarbetarnas surfvanor.
- Jag tror inte vi skulle reagera om någon laddade ner musik vid ett tillfälle. Men om vi får tips om att någon missbrukar internet eller gör något som inte är förenligt med vår it-policy skulle vi garanterat konfrontera personen ifråga. Det har förekommit missbruk i enskilda fall, men vi har ärligt talat inte upplevt det som ett stort problem.
Ikea har inga tankar på att blockera Facebook och liknande sidor.
- Vi tror på våra medarbetare, det är bättre att prata med personen och inte dra alla över en kam.

På DHL har i stort sett alla medarbetare tillgång till Internet. På terminalerna, där pakethanteringen sker, finns i regel en gemensam informationsdator för personalen, företaget tror att det kan stärka vi-känslan.
- Vi tycker att medarbetarna bör ha tillgång till en dator någon gång under arbetsdagen för att kunna kolla e-post och läsa på vårt intranät om vad som händer på företaget, säger Per Quant, personalchef på DHL Express.
DHL:s europeiska IT-kontor i Prag har spärrat tillgängligheten till webbsidor med olämpligt innehåll, bland annat porr. Några av de mest populära svenska nyhetssidorna är endast tillgängliga under lunchtid.
- Det beror inte på att vi vill avhålla våra medarbetare från att vara uppdaterade från nyhetsfloran utan på att det skulle ta för mycket kapacitet i vårt nätverk om alla ska gå ut och läsa tidningen på morgonen. Datorn är ett arbetsredskap och vi måste prioritera det som behövs för att serva våra kunder, säger Per Quant.
- Vi har en global it-policy men det är möjligt att vi även måste fundera på att införa en lokal policy, det kan vara bra att ha några spelregler att luta sig emot. Ingen har dock kommit till mig och beklagat sig över att personalen inte gör sitt jobb.
Företaget genomför inga stickprov på vilka sidor som medarbetarna besökt.
- Nej, då tror jag att man är ute på djupt vatten, säger Per Quant.

Volvo har valt att blockera webbplaster som företaget bedömer inte har någon relevans för arbetet. Genom ett filter, som delar upp internet i olika kategorier, kan företagsledningen bestämma vilka kategorier som man vill spärra.
- Det finns två olika skäl till att vi blockerat ett antal kategorier. Det ena är säkerhetsskäl, vi kan få in skräp i vårt system, och det andra är HR-relaterat, det är en del typer av sidor som vi inte vill att folk ska ha åtkomst till i jobbet. Men det är viktigt att filtret inte får hindra arbetet eller informationssökning när det är arbetsrelaterat, säger Bo Blomquist, personalchef för Volvo Lastvagnar.
Regelverket är globalt och omfattar alla medarbetare i samtliga Volvoföretag. Det innebär att de anställda till exempel inte får kolla sin privata e-post, ladda ner musik, lyssna på webbradio eller besöka communityn.
- Vi tycker inte att chatta och dejta hör till arbetet, det ligger på nätet för att man ska kunna göra det på sin fritid och inte på arbetstid. Att man inte tittar på porr tar vi som självklart, säger Bo Blomquist.
När Volvo införde reglerna för två år sedan knorrades det lite i leden, men på senare tid anser personalchefen att de fått en bred acceptans.
- Vi får få reaktioner på detta i dag, folk förstår skillnaden på vad man gör på arbetet och vad man gör på fritiden.

ICA köper en tjänst som spärrar webbplatser med kontroversiellt innehåll till exempel sexsajter och sidor som företaget inte anser har någon koppling till arbetet.
- Vi ser Internet och e-post som en naturlig del i arbetet, med många möjligheter men också vissa risker. Vår it-policy innebär att medarbetarna i första hand ska använda internet för att utföra sitt arbete. Vi har också restriktioner kring nedladdning av filer, säger personalchef Åsa Gabriel.
Spärrtjänsten begränsar dock inte communityn eller privat e-postanvändning.
- Vi litar på våra medarbetares omdöme och att det sker i begränsad omfattning. Det system vi har fungerar bra i dag.

Åhléns har man spärrat ett antal sidor innehåller olämpligt material. Företaget hat också blockerat webbplatser som man upptäckt varit allt för populära bland medarbetarna, så har till exempel skett med MySpace.
- Facebook är inte spärrad, men det kan den bli om man märker att många tillbringar överdrivet mycket tid där, säger it-chefen Martin Thell.
Privat e-post är inte tillåtet att kolla på arbetsplatsen, däremot nyhetssidor.
- På HK får personalen absolut ta sina fem minuter då och då. Vi har inget emot om man läser Aftonbladet på nätet, likaväl som om man har med sig tidningen och sätter sig och läser den. Vi är ganska mjuka i de här reglerna, säger Martin Thell.
Åhléns har ingen gemensam policy för sina 6000 anställda utan det råder lite olika regler beroende om man arbetar på huvudkontoret eller ute i butik. Martin Thell arbetar för att företaget ska införa samma regler för alla.

Microsoft resonerar annorlunda. It-företagets ledning har valt att inte spärra några webbplatser och ser det som en självklarhet att personalen använder ny teknik och nya sätt att kommunicera, även på jobbet. Så länge man gör det med omdöme.
- Jag tycker att det är ålderdomligt att blockera och sätta upp en massa hårda regler. Det innebär inte att vi uppmuntrar våra anställda att tillbringa halva arbetsdagen på Facebook, säger Lars Backhans, affärs- och marknadsdirektör.
- Frihet under ansvar. Så kan man sammanfatta vår policy. Precis som alla andra företag förväntar vi oss våra anställda gör det de ska och når de mål vi kommit överens om.
Lars Backhans tror inte att Microsoft hade varit lika produktivt utan den inställningen. Frihet under ansvar bidrar till kreativitet och att personalen lättare kan klara av det svåra livspusslet, menar han.
- Vår it-utrustning ska användas för affärsändamål, men vi förstår att man ibland behöver använda den för privata ändamål därför att arbete och fritid flyter ihop - din fru kanske söker dig via ett mejl eller så måste du komma åt något som bara är öppet mellan klockan 9 och 16. Våra anställda har stora krav på sig, så de behöver kunna känna en flexibilitet i var de tar itu med jobbet.
Enligt Lars Backhans har en stor del av dagens yrkesverksamma ett personligt nätverk somkan visa sig vara väldigt värdefullt- ocksåför jobbet.
- Den generation som kommer ut på arbetsmarknaden nu, och även de som jobbat ett tag, har vant sig vid det här sättet att kommunicera och kommer inte att stå ut på företag som begränsar. Man är van vid att alltid vara online och ha en viss snabbhet när man kommunicerar med släkt och vänner men också med affärsbekanta. Kanske studsar man vidare en fråga till en polare som befinner sig någon annanstans i världen, säger han.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.