Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda krävs på pengar efter konkurs

Nyligen försattes Radco data i konkurs. Nu krävs teknikern Robert Hedlund på 30 000 av Wasa kredit för att täcka förlusten för den leasingbil han haft via företaget.
Publicerad
Radco data, som specialiserat sig på datasystem åt tandläkare, gick i konkurs i början av oktober. Att företaget hade problem kom inte som någon nyhet för de 17 anställda.
- Men att jag och flera kollegor stod som borgensmän för våra leasingbilar kom som en fullständig överraskning, säger Robert Hedlund, en av sex som krävts på pengar av Wasa kredit.
Sifs jurist Ulf Åkesson, som åtagit sig Hedlunds ärende, har aldrig varit med om att anställda fått gå i borgen för arbetsgivares krediter.
- Det är upprörande att ett leasingföretag agerat på det här sättet och att Wasa kredit kräver in pengar av anställda efter en konkurs.
Robert Hedlund reste 5 500 mil i jobbet förra året. Efter att hans Volkswagen Passat Combi nu sålts krävs han personligen på 29 300 kronor.
- Visst borde vi ha läst allt finstilt i leasingkontraktet. Men bilarna var nödvändiga för jobbet och vi utgick från att bolaget stod som garant. Att vi skulle stå för riskerna föresvävade ingen av oss.
Wasa kredits kreditchef Björn Bäckman vill inte uttala sig om enskilda fall. Men han bekräftar att det i undantagsfall förekommer att anställda "får gå i borgen, som för egen skuld" och att det då är en del av leasingkontraktet.
- Vi förvissar oss om att alla vet vad de skriver på. Att påstå något annat är bara att försöka klara sig ur sitt betalningsansvar, säger Bäckman.
Andra leasingföretag är av annan uppfattning.
- Leasingkontrakt är en sak. En borgensförbindelse ska vara en separat, bevittnad handling. De får inte blandas ihop, säger Lars Nilsson på Nordbanken Finans.
Sifs jurist har nu bestridit kravet och tvisten är på väg till domstol. Övriga, som inte är medlemmar i Sif, har sökt hjälp via advokat.

TOMMY ZETTERWALL






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.