Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Beskedet att personalen på Monitor Industriutveckling AB skulle få dela på vinstökningen i minst åtta år slog ner som en liten bomb i Hudiksvall, ja, efterskalven märktes vidare än så. Det handlade inte om någon liten fisljummen tusenlapp i bonus heller, utan om stora pengar, åtskilliga miljoner skulle de 74 anställda få dela på.
Man kan nog lugnt påstå att Åke Persson, ägaren till Monitor, har ett litet jultomtekomplex. Han ger ett jovialiskt intryck och myser gott åt sin storslagna gest, som även om den inte blev lika stor som förväntat eller som det ser ut som i förstone, ändå blev ett rejält tillskott för de anställda.
- Vi trodde i fjol att det skulle bli en vinstökning på 20 miljoner, men 60 av våra kunder gick i konkurs, så det blev bara 12,3 miljoner för personalen att dela på, säger Åke Persson.
- Men nu ser det mycket ljusare ut, nu pekar det på 20 miljoner till nästa år.
Å andra sidan är det fler som ska dela på kakan nästa år - företaget har numer 90 anställda och ökar stadigt.
- Personalen är garanterad att dela på fem miljoner och blir det inte fem miljoner så tar jag det från mina egna sparpengar. Och skulle jag sakna fem miljoner lånar jag från mina släktingar - jag har 52 kusiner, säger Åke Persson glatt.
Dessutom har han två bröder som jobbar i företaget. Den ene som vd och den andre som inköpschef. Fast de får ingen bonus, eller gåva, som Åke Persson föredrar att kalla det. De har så de klarar sig ändå, försäkrar de.
Det är nog ingen risk att Åke behöver låna pengar av dem heller. Gåvan avser inte hela vinsten, utan bara själva ökningen, räknat utifrån 2009 års vinst på 80 miljoner, på någon miljon när. Åke kommer att få så han klarar sig utmärkt även i fortsättningen.
- Jag tror på att stimulera folk med morötter. Jag har aldrig sagt åt folk att arbeta mer - vi har knappt någon övertid att tala om här. Jag gillar inte att jobba över själv och vet av erfarenhet att det inte blir mycket gjort när folk sitter och häckar på jobbet efter arbetstid. Vår sjukfrånvaro är jättelåg och även vår personalomsättning. Jag har inte sagt upp någon sedan vi startade. Man behöver inte säga upp folk om man sköter företaget rätt.
Någon löneförhandling har man inte heller i riktig bemärkelse. Personalen får ett mejl med en summa, samma för alla. Möjligheten finns att i efterhand knacka på dörren och be om mer. Och enligt Åke händer det att bröderna kallar in någon på kontoret och ger denne en extrasudd i löneökning.
- Lönerna på Monitor är bra, enligt Åke Persson. De anställda delar inte riktigt hans bild:
- Lönen är okej, ungefär som den ska vara i branschen här i Norrland, säger Michael Pedersen, teknisk skribent och webbredaktör.
- Vi har inte branschmässiga löner, säger Bengt Sahlin, samordnare för testgruppen.
- Vi pratar inte löner här, i alla fall inte öppet. Jag vet inte varför, säger Sara Stadling, kundsupporter.
Andra ser närmast vettskrämda ut och kniper demonstrativt ihop munnen när vi frågar om lönerna. Någon vill inte figurera med namn i samma mening som ordet lön. Ingen berättar vad de har, men enligt Åke Persson ligger lönerna på mellan 25?000 och 50?000. Åke Persson tycker att de anställdas hemlighetsmakeri kring lönerna är märklig. Han tillskriver deras tystnad den Norrländska själen.
I runda slängar får flertalet av de 74 berörda 200 000 utöver lönen i bonus/gåva. Fast på det beloppet ska dras arbetsgivaravgift och skatt, och sen var det ju inte alla som fick så mycket heller. Vissa fick mer och andra mindre beroende på hur mycket de har jobbat under året och på vad deras kollegor gav dem för betyg.
Att få pengar baserat på närvaro tycker även de som jobbar deltid eller vabbar mycket är okej, men att betygsätta och bli betygsatt av kollegorna har inte fallit väl ut hos alla.
- Jag är glad åt bonusen, men om jag skulle göra ett bonussystem, skulle jag inte göra så här, säger Sara Stadling,
- Det är för svårt, jag känner inte alla så hur ska jag då kunna sätta rättvist betyg? Och hur ska mina kollegor kunna veta hur jag jobbar?
Hon tycker också det är bekymmersamt att alla får betygssätta utifrån valfria kriterier. Det kan till exempel innebära att hennes kollegor ger henne ett lägre betyg för att hon vabbar ofta. I så fall får småbarnsföräldrarna avdrag på bonusen två gånger.
- Och hur kan jag veta vad jag ska göra för att förbättra min bonus, när alla har olika kriterier för att sätta betyg?
- Får man ett lågt betyg, tar man nog illa upp. Det är klart att man går hem och funderar på varför.
Enligt Åke Persson har farhågorna om att betygssättningen skulle leda till godtycke och orättvisa konsekvenser, kommit på skam. Att den mest lågmälde medarbetaren av alla fick det högsta betyget är ett säkert tecken på att de anställda vet bättre än cheferna vilka som förtjänar uppmuntran, anser Åke.
- En av våra chefer som är rak och orädd att ta konflikter, var orolig över att hennes sätt skulle påverka betyget. Men hon fick bra betyg i alla fall. Intelligenta människor måste se förbi sånt.
Å andra sidan säger han också att det ser ut som om de sociala kollegorna har fått något bättre betyg. Och att de anställda har blivit "så jäkla snälla mot varandra".
- Vilka analyser ligger bakom det påståendet? undrar Bengt Sahlin.
- Jag själv har åtminstone inte blivit ett dugg snällare. I många år har jag talat mig varm för någon form av bonussystem. Men nu när vi fått bonus har det förfelats som jag ser det. Jag är besviken på mig själv att jag inte förmår glädjas över bonusen och över att jag känner mig otacksam.
- Det har blivit en mediacirkus av det hela. Istället för att vi får en ersättning för att vi gjort ett bra jobb, framstår det som om vi står bugande med mössan i hand och tar emot ett bidrag som ges av ren välvilja, säger Bengt Sahlin.
Det synsättet skiljer sig inte nämnvärt från Åke Perssons. Beskedet om storleken på extrapengarna kom i ett kuvert märkt "Gåvobrev" och han sticker inte under stol med att det rör sig om ett ensidigt åtagande från hans sida.
- Jag skulle hellre ha haft högre löner och ett konventionellt bonussystem med folk som vet hur man bedömer arbetsinsatser. Fast då blir det såklart inte samma mediabevakning, säger Bengt Sahlin.
Åke Persson fnyser åt frågan om hans gåvoprocedur i själva verket är ett listigt reklamtrick.
- Tänk så mycket reklam jag skulle fått för 12 miljoner.
- Jag har hållit på med prestationslöner hela mitt liv och tycker det påverkar mycket att få mer när man presterat mer. Det här som vi har gjort kan bli en skola för andra att ta efter. Jag ska ut och hålla föredrag om systemet för andra företag och landstinget här har också hört av sig, säger Åke Persson. Och myser.
Fotnot: Det finns ett 30-tal Unionenmedlemmar på Monitor. Företaget har kollektivavtal, däremot saknas det klubb.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.