Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Alkohol på jobbet vanligare bland unga män

Det har blivit ovanligare att det bjuds på alkohol på jobbet. Undantaget är unga privatanställda tjänstemän i storstäderna.
Niklas Hallstedt Publicerad

Så sent som för två år sedan kom en undersökning som visade att var fjärde svensk tycker att det är okej att det bjuds på alkohol på jobbet.

De anställda må ha en alkoholliberal inställning, arbetsgivarna har det inte. Var tredje svensk upplever att det bjuds på alkohol på jobbet mer sällan i dag än för tio år sedan, visar en färsk undersökning som Alna låtit genomföra. Sju procent av svenskarna dricker alkohol i anslutning till jobbet minst en gång i månaden, enligt undersökningen där drygt tusen anställda intervjuats.

- Att det dricks mindre är glädjande. Det visar att arbetsgivarna tar sitt ansvar, säger Kerstin Redig, vd för Alna Sverige.

En grupp avviker dock när det gäller drickande på eller i anslutning till jobbet. Det är unga och högutbildade privatanställda tjänstemän i storstäderna.

- Vi vet sedan tidigare att ju friare yrke man har, desto svårare är det att sätta en gräns mellan arbete och fritid. Är det arbete om man går ut och tar en öl med arbetskamraterna och pratar jobb? Det här är också en grupp där man använder alkohol för att fira saker på jobbet, exempelvis ett nytt kontrakt, säger Kerstin Redig.

Alnas inställning är att arbetsgivare och anställda tillsammans ska göra upp spelregler för alkoholkonsumtionen.

- Finns det spelregler, och har man fått kunskap och information om riskerna är det upp till varje individ själva att bestämma sin alkoholkonsumtion. Det kan vara bättre att man dricker under ordnade förhållanden, säger Kerstin Redig.

På Unionen har man inte märkt av att drickandet i anslutning till jobbet skulle ha ökat bland unga medlemmar i storstäderna.

- Nej, vi har inte fått några signaler centralt om det, säger Margareta Karlsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Förbundet är just nu i färd med att ta fram en alkohol- och drogpolicy.

- Vi stöttar Alnas arbete. Man ska jobba förebyggande med de här sakerna. På arbetsplatserna bör det finnas riktlinjer om, och i så fall när och hur mycket, man får dricka, säger Margareta Karlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.