Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

40 procent jobbar under sin semester

Fyra av tio tjänstemän känner att de måste arbeta - även på semestern. Lika många skulle vilja slippa det. Var femte anger att arbetsgivaren förväntar sig att de ska vara tillgängliga - trots att det bryter mot semesterlagen.
Ola Rennstam Publicerad 29 juni 2011, kl 11:18

Tjänstemän är tillgängliga under semestern i första hand för kollegors och kunders skull. Det visar en ny undersökning som presenteras av Unionen. Nästan hälften av de tillfrågade uppger att de arbetar under semestern för att slippa en hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka till jobbet. Många betar dock av arbetsuppgifter under semestern för att deras arbetsgivare kräver det.

- Arbetsgivare måste kunna organisera arbetet så att alla kan ha fyra veckors sammanhängande semester. Att svara på mejl, kolla av mobilen eller ta emot samtal under semestern kanske inte känns så farligt. Men det stör den återhämtning som är viktig för att kunna koppla av och orka med jobbet, säger Åsa Johansson, trendanalytiker på Unionen.

Tre av tio upplever att tillgängligheten leder till mindre tid för familj och vänner. En fjärdedel uppger att det skapar konflikter med familj och vänner.

De tillfrågade med högre hushållsinkomst är mer tillgängliga än andra och är mer positiva till att vara tillgängliga. Män instämmer i högre grad än kvinnor i påståendet att de är tillgängliga för arbete under semestern och att deras chefer förväntar sig det.
17 procent av de tillfrågade upplever att det är svårt att koppla bort jobbet under semestern.

Unionen har även tidigare undersökt medlemmarnas tillgänglighet när de är lediga. I årets undersökning, som genomfördes som en enkät under våren 2011 av Novus Opinion, har 2 000 tjänstemän i privat sektor svarat på frågor om hur de förväntas vara tillgängliga under semestern.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.