Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
40 procent jobbar under sin semester
Fyra av tio tjänstemän känner att de måste arbeta - även på semestern. Lika många skulle vilja slippa det. Var femte anger att arbetsgivaren förväntar sig att de ska vara tillgängliga - trots att det bryter mot semesterlagen.
Tjänstemän är tillgängliga under semestern i första hand för kollegors och kunders skull. Det visar en ny undersökning som presenteras av Unionen. Nästan hälften av de tillfrågade uppger att de arbetar under semestern för att slippa en hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka till jobbet. Många betar dock av arbetsuppgifter under semestern för att deras arbetsgivare kräver det.
- Arbetsgivare måste kunna organisera arbetet så att alla kan ha fyra veckors sammanhängande semester. Att svara på mejl, kolla av mobilen eller ta emot samtal under semestern kanske inte känns så farligt. Men det stör den återhämtning som är viktig för att kunna koppla av och orka med jobbet, säger Åsa Johansson, trendanalytiker på Unionen.
Tre av tio upplever att tillgängligheten leder till mindre tid för familj och vänner. En fjärdedel uppger att det skapar konflikter med familj och vänner.
De tillfrågade med högre hushållsinkomst är mer tillgängliga än andra och är mer positiva till att vara tillgängliga. Män instämmer i högre grad än kvinnor i påståendet att de är tillgängliga för arbete under semestern och att deras chefer förväntar sig det.
17 procent av de tillfrågade upplever att det är svårt att koppla bort jobbet under semestern.
Unionen har även tidigare undersökt medlemmarnas tillgänglighet när de är lediga. I årets undersökning, som genomfördes som en enkät under våren 2011 av Novus Opinion, har 2 000 tjänstemän i privat sektor svarat på frågor om hur de förväntas vara tillgängliga under semestern.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
