Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Värsta ursäkterna för sen ankomst

Trafik, barn, väckarklockor och sömnbrist är de vanligaste ursäkterna för att komma för sent till möten eller jobbet, visar ett par undersökningar som företag låtit göra. Chefer som svarat på enkäterna delade också med sig av mer färgstarka ursäkter de fått genom åren ... Här är ett axplock.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox
  1. Husdjursursäkter: ” Min katt fastnade i toaletten.” ”Hunden åt upp min mobil.””Värmesystemet pajade så jag var tvungen att värma min orm” – samtliga autentiska exempel på ursäkter från hängivna djurägare.
     
  2. Vilda djur: Oavsett om man har husdjur eller ej kan man råka ut för djurincidenter:”En björn stoppade bilen och slog sönder fönsterrutan”. ” En kackerlacka kröp in i mitt öra”. ”En zebra orsakade trafikstockning”.

  3. Morgontoalett. Både ursäkten ”Håret torkade aldrig” och ”Borsten fastnade i håret” har använts som förklaring till sen ankomst. Så även ”Min deo frös fast på fönsterbrädan”.

  4. Väckarklocksstrul. ”Taket läckte så det regnade in på min väckarklocka som gick sönder”är en variant på klassikern att väckarklockan tjorvade.

  5. Barn. Strulig lämning har vi nog alla hört om. Men att ”Sonen låste in mig i bagageutrymmet” är en mer ovanlig förklaring till att någon inte infunnit sig i tid.

  6. Missuppfattningar.”Jag trodde pojkvännen tänkte fria så jag ville ge honom tid att komma till skott”. Tydligen friade aldrig personen i fråga och förhållandet bröts enligt utsago kort därefter.

  7. Vådliga misstag: ”Jag råkade förväxla mina ögondroppar med superlim, så jag var tvungen att åka till sjukhuset”. Eller varianten ”Jag råkade dricka kylarvätska så jag var tvungen att åka till sjukhuset.”

  8. Trafikstrul:Att tågen aldrig kommer i tid känner vi till, men ursäkten” min vänstra blinkers funkade inte så jag kunde bara göra högersvängar” är en variant på trafikursäkt för bilpendlare.

  9. Undanflykter: ”Jag har varit här hela tiden, jag gick bara ut för en nypa luft”. Eller: ”Jag kom till jobbet i tid, men somnade innan jag hann ur bilen” kanske är något mer lättköpta än förklaringen: ”Jag är bara i vägen om jag kommer i tid”.

  10. Obegripliga ursäkter: ”Min karma var i osynk” eller ”Jag vaknade upp på någon annans gräsmatta” lämnar egentligen ingen förklaring till varför man är sen. Det gör däremot ursäkternas ursäkt: ”Jag drömde att jag redan var på jobbet”.

Läs mer: 10 roligaste autosvaren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland