Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Usla möten kostar skjortan

Många upplever att deras möten är slöseri med tid. Enligt en undersökning ägnar varje tjänsteman hela fyra veckor om året åt ineffektiva möten.
Niklas Hallstedt Publicerad

Bakom undersökningen, med deltagande av över 1 000 tjänstemän både i privat och offentlig sektor, ligger Svenska Möten som ägs av mötesanläggningar runt om i landet.

I snitt ägnar vi drygt fem timmar i veckan åt interna möten, visar undersökningen. Tillsammans med externa möten hamnar siffran på 7,5 timmar.

Läs mer: 7 tips på hur du gör din röst hörd på möten

När tjänstemännen fick frågan om hur effektivt de tyckte att deras mötestid användes svarade hälften mycket eller ganska effektivt. Ungefär en fjärdedel ansåg att mötestiden användes ineffektivt, medan den resterande fjärdedelen svarade ”varken eller”.

I en debattartikel hävdar Svenska Mötens vd Sylvia Nylin att hälften av mötestiden, motsvarande fyra arbetsveckor per år och tjänsteman läggs på ineffektiva möten, vilket i sin tur ger en lönekostnad på 80 000 kronor per person och år. Tillsammans skulle notan hamna på 170 miljarder kronor per år – enligt Svenska Möten tre gånger mer än kostnaden för sjukfrånvaron.

Läs mer: Dags för mobilfria möten?

”Problemet är inte att vi har möten. Utan hur de genomförs. Bra möten får medarbetarna att arbeta mot samma mål och det är i mötesrummet vi bygger företagskulturen”, skriver Sylvia Nylin.

Läs mer: Så blir dina möten effektiva

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.