Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Usla möten kostar skjortan

Många upplever att deras möten är slöseri med tid. Enligt en undersökning ägnar varje tjänsteman hela fyra veckor om året åt ineffektiva möten.
Niklas Hallstedt Publicerad

Bakom undersökningen, med deltagande av över 1 000 tjänstemän både i privat och offentlig sektor, ligger Svenska Möten som ägs av mötesanläggningar runt om i landet.

I snitt ägnar vi drygt fem timmar i veckan åt interna möten, visar undersökningen. Tillsammans med externa möten hamnar siffran på 7,5 timmar.

Läs mer: 7 tips på hur du gör din röst hörd på möten

När tjänstemännen fick frågan om hur effektivt de tyckte att deras mötestid användes svarade hälften mycket eller ganska effektivt. Ungefär en fjärdedel ansåg att mötestiden användes ineffektivt, medan den resterande fjärdedelen svarade ”varken eller”.

I en debattartikel hävdar Svenska Mötens vd Sylvia Nylin att hälften av mötestiden, motsvarande fyra arbetsveckor per år och tjänsteman läggs på ineffektiva möten, vilket i sin tur ger en lönekostnad på 80 000 kronor per person och år. Tillsammans skulle notan hamna på 170 miljarder kronor per år – enligt Svenska Möten tre gånger mer än kostnaden för sjukfrånvaron.

Läs mer: Dags för mobilfria möten?

”Problemet är inte att vi har möten. Utan hur de genomförs. Bra möten får medarbetarna att arbeta mot samma mål och det är i mötesrummet vi bygger företagskulturen”, skriver Sylvia Nylin.

Läs mer: Så blir dina möten effektiva

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.