Arbetstid

Svenskar jobbar lite – i jämförelse

Ibland kanske det känns som att vi är på jobbet mest hela tiden. Men räknar vi bort semestrar, sjukskrivningar och annan frånvaro ägnar vi bara drygt 30 timmar i veckan åt arbete.

Niklas Hallstedt Publicerad 21 december 2018, kl 16:12

Jämfört med invånarna i OECD:s 35 övriga medlemsländer är vi inga arbetsmyror i Sverige. I statistiken hamnar vi bland de tio länder där man jobbar minst. I fjol var vår faktiska medelarbetstid 30,5 timmar i veckan.

Betydligt mer jobbade man i Mexiko, uppåt 43 timmar i veckan, som toppar OECD:s lista. På fjärde plats hittar man Grekland som första europeiska land. Allra minst arbetar man faktiskt i Tyskland, cirka 26 timmar i veckan, tätt följt av våra skandinaviska grannländer.

FRÅNVARORAPPORT

På papperet ser det dock ut som att vi jobbar hyfsat mycket. Den överenskomna veckoarbetstiden i Sverige var i fjol 37,1 timmar i snitt. Till det jobbade vi i snitt 1 timme övertid.

Men samtidigt var vi enligt Statistiska centralbyrån frånvarande från jobbet inte mindre än 7,7 timmar i veckan:

➧ 3,8 av dessa timmar gick till semester.

➧ 1,3 timmar var frånvaro för sjukdom.

➧ 0,3 timmar handlade om flex, komp med mera.

➧ 0,7 timmar försvann via helgdagar.

➧ 1,1 timmar gick till VAB och föräldraledighet.

➧ 0,5 timmar försvann till ”övrigt”.

I Sverige jobbar vi 30 av veckans 168 timmar

Här jobbar man mest och minst

5 länder där man jobbar mest:

Mexiko 2 257
Costa Rica 2 179
Sydkorea 2 024
Grekland 2 018
Ryssland 1 980

7 länder där man jobbar betydligt mindre …

Tyskland 1 356
Danmark 1 408
Norge 1 419
Nederländerna 1 433
Frankrike 1 514
Luxemburg 1 518
Schweiz 1 570

Landet lagom och medeltiden:

Sverige: 1 609
OECD-snitt: 1 759

Antal arbetade timmar per år och sysselsatt (2017)

Niklas Hallstedt

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.