Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svenskar jobbar lite – i jämförelse

Ibland kanske det känns som att vi är på jobbet mest hela tiden. Men räknar vi bort semestrar, sjukskrivningar och annan frånvaro ägnar vi bara drygt 30 timmar i veckan åt arbete.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Jämfört med invånarna i OECD:s 35 övriga medlemsländer är vi inga arbetsmyror i Sverige. I statistiken hamnar vi bland de tio länder där man jobbar minst. I fjol var vår faktiska medelarbetstid 30,5 timmar i veckan.

Betydligt mer jobbade man i Mexiko, uppåt 43 timmar i veckan, som toppar OECD:s lista. På fjärde plats hittar man Grekland som första europeiska land. Allra minst arbetar man faktiskt i Tyskland, cirka 26 timmar i veckan, tätt följt av våra skandinaviska grannländer.

FRÅNVARORAPPORT

På papperet ser det dock ut som att vi jobbar hyfsat mycket. Den överenskomna veckoarbetstiden i Sverige var i fjol 37,1 timmar i snitt. Till det jobbade vi i snitt 1 timme övertid.

Men samtidigt var vi enligt Statistiska centralbyrån frånvarande från jobbet inte mindre än 7,7 timmar i veckan:

➧ 3,8 av dessa timmar gick till semester.

➧ 1,3 timmar var frånvaro för sjukdom.

➧ 0,3 timmar handlade om flex, komp med mera.

➧ 0,7 timmar försvann via helgdagar.

➧ 1,1 timmar gick till VAB och föräldraledighet.

➧ 0,5 timmar försvann till ”övrigt”.

I Sverige jobbar vi 30 av veckans 168 timmar

Här jobbar man mest och minst

5 länder där man jobbar mest:

  • Mexiko 2 257
  • Costa Rica 2 179
  • Sydkorea 2 024
  • Grekland 2 018
  • Ryssland 1 980

7 länder där man jobbar betydligt mindre …

  • Tyskland 1 356
  • Danmark 1 408
  • Norge 1 419
  • Nederländerna 1 433
  • Frankrike 1 514
  • Luxemburg 1 518
  • Schweiz 1 570

Landet lagom och medeltiden:

  • Sverige: 1 609
  • OECD-snitt: 1 759

Antal arbetade timmar per år och sysselsatt (2017)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.