Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Semestertest - så blir du redo för semestern

Att gå på semester är inte bara att gå. Det är en himla massa saker man måste göra dessförinnan. Men det allra viktigaste är faktiskt att hamna i rätt semesterstämning så att du slipper tillbringa dyrbara semesterdagar med att varva ner. Här är semestertest med nio enkla tips på hur du kan testa semester på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad
Semester

1. Stäng ner din mejl. Skicka ett meddelande till en fejkad meljadress. Kopiera det svarsmeddelande du får -Det gick inte att leverera till följande mottagare eller grupper: etc. Klistra in det i ditt autosvar så får alla som försöker dyvla på dig betungande arbetsuppgifter  felmeddelandet och skyller på Telia eller it-avdelningen för att du inte svarar.

2. Ring upp fröken Ur eller någon annan telefontjänst som kan mala på i evigheter, så får alla som ringer dig för att dyvla på dig betungande arbetsuppgifter en upptagetton.

3. Häll lite kaffe på tangentbordet. Med lite tur upphör det att fungera och du kan omöjligt fullfölja alla jobbiga arbetsuppgifter som måste vara klara innan du går på ledighet.

4. Klistra ett annat namn över ditt eget på dörren och postfacket så blir du oanträffbar även IRL.

5. Har du glasfönster mot korridoren så kan du baxa dit kontorets alla stora plantor och sätta utanför för att hindra ovälkommet insyn och intrång från envisa chefer som insisterar på att de dig jobb. Finns inte tillräckligt stora plantor kan du antingen sätta upp returpapper på fönstret eller dölja dig bakom stora bok- och tidningstravar.

6. Färglägg dina terminalglasögonglas med en svart märkespenna om du inte har några färdiga solglasögon till hands.

7. När du lyckats avskärma dig från allt och alla, ta av dig skorna och gräv ner tårna i en blomkruka.

8. Rikta skrivbordslampan mot ansiktet, blunda och föreställ dig att du sitter i en solstol fjärran från hetsen och besvären på jobbet, med solen i ansiktet och snart kommer någon ut med en frozen margarita /kall hallonsaft och nybakade bullar och en glansig veckotidning och säger att hängmattan är ledig om du vill ta dig en lur.

9.  Upprepa allt tills det är dags att ta semester - trevlig sommar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland