Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Restid godkänt som arbetstid

Ska restid till och från jobbet ses som arbetstid och ge lön? Det anser EU-domstolen i en nylig dom sedan en arbetsgivare i Spanien ville räkna restiden som vilotid. En fråga som även är omdiskuterad bland Unionens medlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
I majoriteten av Unionens kollektivavtal har man inte lyckats lösa frågan om ersättning för restid till och från kunder och jobb. Tomas Oneborg / SvD / TT

Företaget, som sysslar med installation och underhåll av inbrotts- och stöldlarm runt om i Spanien, hade från början ett regionalt kontor. De anställdas arbetsdag började när de kom till kontoret och hämtade upp sin tjänstebil och avslutades när de kom tillbaka för dagen och lämnade bilen.

Men när arbetsgivaren lade ner regionkontoret ansåg man att medarbetarnas arbetstid i stället skulle börja räknas först när de kom fram till dagens första kund och avslutas när de gav sig av från den sista kunden. Oavsett var det första jobbet skulle utföras, ibland över 100 kilometer från bostaden, betraktade arbetsgivaren restiden mellan bostaden och kunden som vilotid.

Men EU-domstolen menar tvärtom att restiden ska ses som arbetstid och hänvisar till EU:s arbetstidsdirektiv, som finns till för att skydda arbetstagares säkerhet och hälsa. Direktivet reglerar bland annat dygnsvila och raster.

Domstolen tog heller inte hänsyn till arbetsgivarens oro att de anställda skulle ägna sig åt privata sysslor i början och slutet av arbetsdagen, eftersom den risken fanns redan innan det regionala kontoret stängdes. Eftersom medarbetarna inte fritt kan förfoga över sin tid eller ägna sig åt sina egna intressen under restiden, står de till arbetstagarens förfogande, enligt domstolen.

Även i Sverige är frågan om när arbetsdagen börjar och slutar aktuell, inte minst i kölvattnet av ett alltmer gränslöst arbetsliv. Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, tycker att domen är intressant men menar att vi inte bör dra för stora växlar på vad den kan få för konsekvenser i Sverige eftersom domen bygger på en så konkret situation.

- Det är en omdiskuterad fråga och det finns en frustration bland medlemmar och ombudsmän över att den är olöst på de flesta avtalsområden, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom har det blivit vanligare att vara mobil i arbetslivet, även om det traditionellt sett varit vanligare med betald restid bland arbetare än bland tjänstemän.

Unionen har flera medlemsgrupper som reser till och från kunder och många medlemmar som pendlar. Men de flesta som reser i jobbet har en fast arbetsplats att utgå ifrån och skiljer sig därför från fallet i Spanien.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.