Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Pensionerna kan räddas av kvinnorna

Kvinnor inom EU måste förvärvsarbeta mera. Detta om länderna ska klara framtida pensioner.
Publicerad
- Europas kvinnor har ett kollektivt förhandlingsläge, säger Sabrina Tesoka, forskningschef vid Europeiska fonden i Dublin, Irland.
Vid en pågående internationell konferens om kvinnors arbetsliv och hälsa i Stockholm refererar hon statistik av Europeiska fonden. Siffrorna pekar alla mot att den europeiska arbetsmarknaden fortfarande är mycket könsuppdelad. Även om högutbildade kvinnor oftare arbetar heltid, så är könsskillnaderna stora. Kvinnor arbetar deltid samtidigt som de har huvudansvar för barn och hemarbete.
Lagar om jämställdhet fungerar ofta bara på pappret.
- Jämställdhetsplaner implementeras för att glädja lagstiftare, i stället för att vara det verktyg till social förändring som de är ämnade att vara, säger Sabrina Tesoka.
Hon hoppas dock på en relativt snar förändring. Vid arbetskraftsbrist brukar arbetsgivare vara villigare att tillmötesgå sociala intressen, som löner, arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor.
- Men för att få förändringar till stånd krävs kollektiva lösningar, att fackföreningar och andra enskilda organisationer lyckas få uppmärksamhet även på de så kallade mjuka frågorna, säger Sabrina Tesoka.
Bakom EU organens och Sabrina Tesokas omsorger om kvinnors förvärvsfrekvens ligger naturligtvis inte bara välvilja utan också krass ekonomi:
- Få vill säga det rent ut, men för att EU-länderna ska klara pensionerna krävs att kvinnor lönearbetar i högre utsträckning än i dag.

MARIE NÄRLID


Siffror om arbete

Fyra av fem förvärvsarbetande inom EU arbetar heltid, men endast 62 procent av kvinnorna.
En majoritet av dem som arbetar heltid vill minska sin arbetstid, jämfört med en tredjedel av de deltidsarbetande.
18 procent anser att de skulle ha råd att gå ner i arbetstid.
Skälen till önskan om att arbeta deltid varierar, generellt anger män studier, medan kvinnor anger mer tid för barnen.
Bara 28 procent av egenföretagarna inom EU är kvinnor.

Källa: "Heltids eller deltidsarbete: Verkligheten och olika alternativ", Europeiska fonden.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland