Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Pensionerna kan räddas av kvinnorna

Kvinnor inom EU måste förvärvsarbeta mera. Detta om länderna ska klara framtida pensioner.
Publicerad
- Europas kvinnor har ett kollektivt förhandlingsläge, säger Sabrina Tesoka, forskningschef vid Europeiska fonden i Dublin, Irland.
Vid en pågående internationell konferens om kvinnors arbetsliv och hälsa i Stockholm refererar hon statistik av Europeiska fonden. Siffrorna pekar alla mot att den europeiska arbetsmarknaden fortfarande är mycket könsuppdelad. Även om högutbildade kvinnor oftare arbetar heltid, så är könsskillnaderna stora. Kvinnor arbetar deltid samtidigt som de har huvudansvar för barn och hemarbete.
Lagar om jämställdhet fungerar ofta bara på pappret.
- Jämställdhetsplaner implementeras för att glädja lagstiftare, i stället för att vara det verktyg till social förändring som de är ämnade att vara, säger Sabrina Tesoka.
Hon hoppas dock på en relativt snar förändring. Vid arbetskraftsbrist brukar arbetsgivare vara villigare att tillmötesgå sociala intressen, som löner, arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor.
- Men för att få förändringar till stånd krävs kollektiva lösningar, att fackföreningar och andra enskilda organisationer lyckas få uppmärksamhet även på de så kallade mjuka frågorna, säger Sabrina Tesoka.
Bakom EU organens och Sabrina Tesokas omsorger om kvinnors förvärvsfrekvens ligger naturligtvis inte bara välvilja utan också krass ekonomi:
- Få vill säga det rent ut, men för att EU-länderna ska klara pensionerna krävs att kvinnor lönearbetar i högre utsträckning än i dag.

MARIE NÄRLID


Siffror om arbete

Fyra av fem förvärvsarbetande inom EU arbetar heltid, men endast 62 procent av kvinnorna.
En majoritet av dem som arbetar heltid vill minska sin arbetstid, jämfört med en tredjedel av de deltidsarbetande.
18 procent anser att de skulle ha råd att gå ner i arbetstid.
Skälen till önskan om att arbeta deltid varierar, generellt anger män studier, medan kvinnor anger mer tid för barnen.
Bara 28 procent av egenföretagarna inom EU är kvinnor.

Källa: "Heltids eller deltidsarbete: Verkligheten och olika alternativ", Europeiska fonden.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.