Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Pensionerna kan räddas av kvinnorna

Kvinnor inom EU måste förvärvsarbeta mera. Detta om länderna ska klara framtida pensioner.
Publicerad
- Europas kvinnor har ett kollektivt förhandlingsläge, säger Sabrina Tesoka, forskningschef vid Europeiska fonden i Dublin, Irland.
Vid en pågående internationell konferens om kvinnors arbetsliv och hälsa i Stockholm refererar hon statistik av Europeiska fonden. Siffrorna pekar alla mot att den europeiska arbetsmarknaden fortfarande är mycket könsuppdelad. Även om högutbildade kvinnor oftare arbetar heltid, så är könsskillnaderna stora. Kvinnor arbetar deltid samtidigt som de har huvudansvar för barn och hemarbete.
Lagar om jämställdhet fungerar ofta bara på pappret.
- Jämställdhetsplaner implementeras för att glädja lagstiftare, i stället för att vara det verktyg till social förändring som de är ämnade att vara, säger Sabrina Tesoka.
Hon hoppas dock på en relativt snar förändring. Vid arbetskraftsbrist brukar arbetsgivare vara villigare att tillmötesgå sociala intressen, som löner, arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor.
- Men för att få förändringar till stånd krävs kollektiva lösningar, att fackföreningar och andra enskilda organisationer lyckas få uppmärksamhet även på de så kallade mjuka frågorna, säger Sabrina Tesoka.
Bakom EU organens och Sabrina Tesokas omsorger om kvinnors förvärvsfrekvens ligger naturligtvis inte bara välvilja utan också krass ekonomi:
- Få vill säga det rent ut, men för att EU-länderna ska klara pensionerna krävs att kvinnor lönearbetar i högre utsträckning än i dag.

MARIE NÄRLID


Siffror om arbete

Fyra av fem förvärvsarbetande inom EU arbetar heltid, men endast 62 procent av kvinnorna.
En majoritet av dem som arbetar heltid vill minska sin arbetstid, jämfört med en tredjedel av de deltidsarbetande.
18 procent anser att de skulle ha råd att gå ner i arbetstid.
Skälen till önskan om att arbeta deltid varierar, generellt anger män studier, medan kvinnor anger mer tid för barnen.
Bara 28 procent av egenföretagarna inom EU är kvinnor.

Källa: "Heltids eller deltidsarbete: Verkligheten och olika alternativ", Europeiska fonden.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.