Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obegränsad semester kan vara jobbfälla

Tanken på obegränsad semester kan få pulsen i mången utsliten tjänsteman att stiga. Men även om det finns en del företag som anammat filosofin om semester när andan faller på så finns det all anledning att vara skeptisk till fenomenet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Virgin Group gick ut nyligen och deklarerade att deras anställda hädanefter ska få  åtnjuta obegränsad ledighet. Fast det gäller inte alla 50 000 Virginanställda över världen, utan i första hand runt 170 personer som jobbar på Virgin Management  och Virgin Unite.  Men om semesterexperimentet, som inleddes i somras, faller väl ut kan man tänka sig utvidga det.

Det är upp till den anställda att själv fatta beslut om och när han eller hon vill ta några timmar, en dag, en vecka eller en hel månad ledigt, skriver Virgins grundare Richard Branson i sin blogg.

Men helt fritt fram att dra när andan faller på tycks det ändå inte vara. Enligt Virgin Groups vd, Josh Bayliss, så kommer personalen att ”behålla sin nuvarande semesterrätt, men kan begära ytterligare dagar utan att begränsas av en maxgräns”. Det framgår heller ingenstans om de obegränsade semesterdagarna skulle vara betalda eller ej.

Virgin är ingalunda först med sin semesteridé – Richard Branson inspirerades av Netflix, som inte har någon specifik semesterpolicy utan i stället helt enkelt förlitar sig på att deras anställda gör det jobb de blivit ålagda att göra och inte lägger sig i var och när. Enligt CNN Money så har även företag som till exempel SurveyMonkey och Ask.com obegränsad semester inskrivet i sina policys.

Men policys som bygger på att de anställda ska ta semester när de själva tycker att det funkar att vara borta från jobbet kan leda till att personalen får för lite ledigt. I USA tar till exempel 40 procent av de anställda aldrig ut alla sina 16 betalda semesterdagar, enligt Businessweek.

När känner man sig någonsin 100 procent trygg över att ens frånvaro inte på något sätt skulle skada företaget eller karriären – något Branson menar är en förutsättning för att man ska ta ledigt?

- Min spontana reaktion när jag läste det är att det verkar som ett företag som inte bryr sig om viloperioderna utan skjuter ifrån sig arbetsgivaransvaret, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

- Vi styrs ju inte enbart av våra önskningar utan framför allt styrs vi av förväntningar och normer som säger att vi ska vara goda arbetskamrater och jobba mycket.  Det är visserligen positivt med arbetsgivare som ger anställda rätten att välja hur och när de vill vara lediga, men som arbetsgivare måste man också säkerställa att anställda faktiskt tar ledigt.

Daniel Gullstrand anser att det ligger i arbetsgivarens intresse att se till att det finns tid för återhämtning:

- Ledighet förebygger inte bara ohälsa, utan ökar dessutom produktiviteten. Man måste kunna ta paus från jobbet utan att det får konsekvenser för karriären och kollegor, annars tar folk inte ledigt, säger Daniel Gullstrand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.