Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Möten och mejl stjäl arbetstid

Fylls din dag av ideliga möten och otaliga diskussioner som stjäl tid från jobbet? Lär hur du kan förändra det.
Publicerad
Illustration: Annelie Carlström
80 procent av arbetstiden kan gå till annat än att jobba. Illustration: Annelie Carlström

Många lägger massor av tid på möten, mejl och telefonsamtal. Enligt amerikanska forskare har tiden vi ägnar åt att interagera med andra ökat med mer än 50 procent på 20 år.

På en del företag går så mycket som 80 procent av tiden åt till annat än vad medarbetarna är där för att uträtta. Många begravs under en lavin av förfrågningar om att närvara vid olika slags möten för att bidra med åsikter och kunskap. Samtidigt kan forskarna visa att bara några få procent av medarbetarna bidrar med 20–35 procent av det som för arbetet framåt i teamet.

Läs mer: E-post – en överlevnadsguide

Ett annat problem är att medarbetare som hjälper kolleger till slut blir flaskhalsar, eftersom de inte hinner med sina egna arbetsuppgifter.

Så hur kommer man till rätta med samarbeten som bara stjäl tid?

  • Kartlägg hur mycket tid ni lägger på möten och annan interaktion.
  • Hjälp de mest hjälpsamma medarbetarna att prioritera.
  • Gör det tillåtet att säga nej till att vara med på möten.
  • Se över mejlpolicyn.
  • Bjud in till möten med måtta. På Dropbox ställde man under en period in alla möten, vilket senare ledde till kortare och mer produktiva möten.
     

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.