Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Möten och mejl stjäl arbetstid

Fylls din dag av ideliga möten och otaliga diskussioner som stjäl tid från jobbet? Lär hur du kan förändra det.
Publicerad
Illustration: Annelie Carlström
80 procent av arbetstiden kan gå till annat än att jobba. Illustration: Annelie Carlström

Många lägger massor av tid på möten, mejl och telefonsamtal. Enligt amerikanska forskare har tiden vi ägnar åt att interagera med andra ökat med mer än 50 procent på 20 år.

På en del företag går så mycket som 80 procent av tiden åt till annat än vad medarbetarna är där för att uträtta. Många begravs under en lavin av förfrågningar om att närvara vid olika slags möten för att bidra med åsikter och kunskap. Samtidigt kan forskarna visa att bara några få procent av medarbetarna bidrar med 20–35 procent av det som för arbetet framåt i teamet.

Läs mer: E-post – en överlevnadsguide

Ett annat problem är att medarbetare som hjälper kolleger till slut blir flaskhalsar, eftersom de inte hinner med sina egna arbetsuppgifter.

Så hur kommer man till rätta med samarbeten som bara stjäl tid?

  • Kartlägg hur mycket tid ni lägger på möten och annan interaktion.
  • Hjälp de mest hjälpsamma medarbetarna att prioritera.
  • Gör det tillåtet att säga nej till att vara med på möten.
  • Se över mejlpolicyn.
  • Bjud in till möten med måtta. På Dropbox ställde man under en period in alla möten, vilket senare ledde till kortare och mer produktiva möten.
     

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.