Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många vill slippa vobba

Under februari är rekordmånga hemma och tar hand om sjuka barn. En stor del av tjänstemännen arbetar samtidigt – trots att många helst skulle slippa.
David Österberg Publicerad 25 januari 2017, kl 09:01
Colourbox
Trots att många vobbar i stället för att vabba skulle en hel del vilja slippa jobbet och i stället ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Colourbox

Dela ut Alvedon med den ena handen och skriva mejl med den andra. Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar.

Fyra av tio privatanställda tjänstemän svarar att de ofta eller alltid vobbar i stället för att vabba. Sju av tio gör det ibland. Och enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det flexibla arbetslivet i grunden någonting positivt.

– Det är viktigt för många privatanställda tjänstemän att kunna jobba hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn. Ökat inflytande över den egna arbetstiden och bättre möjligheter att jobba hemifrån skulle underlätta för fler att få ett mer hållbart arbetsliv, säger han.

Läs mer: Vabba stora barn?

Väldigt få – drygt tio procent – har en arbetsgivare som kräver att de arbetar när de vabbar. Att så många ändå gör det beror oftast på att de vill hinna med sina arbetsuppgifter, inte har någon annan att lämna över till eller vill underlätta för sina kollegor.

En av tre svarar att de inte tar hand om sitt sjuka barn tillräckligt väl när de vobbar och fyra av tio skulle helst slippa vobba.

– Barnets behov av vård, omsorg och uppmärksamhet bör vara det som väger tyngst i valet mellan att vabba eller vobba, inte arbetsplatsens. Där ser vi tyvärr att vobba för många går från att vara en möjlighet till att upplevas som ett tvång, och därför behöver mer göras för att få föräldravänligare arbetsplatser, säger Martin Linder.

Av de tjänstemän som inte arbetar hemifrån när de tar hand om sjukt barn, svarar majoriteten att de ändå är tillgängliga för jobbet. De flesta känner stöd från sin chef när de vabbar, men varannan känner sig stressad av att få ihop arbetsliv och privatliv. Och en av tre får dåligt samvete för att de inte kan vara på jobbet när de vabbar.

Läs mer: Småföretagare vobbar mest

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Läs mer: Pappa förlorar mest på att vabba

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – att vara hemma från jobbet för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.