Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många vill slippa vobba

Under februari är rekordmånga hemma och tar hand om sjuka barn. En stor del av tjänstemännen arbetar samtidigt – trots att många helst skulle slippa.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Trots att många vobbar i stället för att vabba skulle en hel del vilja slippa jobbet och i stället ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Colourbox

Dela ut Alvedon med den ena handen och skriva mejl med den andra. Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar.

Fyra av tio privatanställda tjänstemän svarar att de ofta eller alltid vobbar i stället för att vabba. Sju av tio gör det ibland. Och enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det flexibla arbetslivet i grunden någonting positivt.

– Det är viktigt för många privatanställda tjänstemän att kunna jobba hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn. Ökat inflytande över den egna arbetstiden och bättre möjligheter att jobba hemifrån skulle underlätta för fler att få ett mer hållbart arbetsliv, säger han.

Läs mer: Vabba stora barn?

Väldigt få – drygt tio procent – har en arbetsgivare som kräver att de arbetar när de vabbar. Att så många ändå gör det beror oftast på att de vill hinna med sina arbetsuppgifter, inte har någon annan att lämna över till eller vill underlätta för sina kollegor.

En av tre svarar att de inte tar hand om sitt sjuka barn tillräckligt väl när de vobbar och fyra av tio skulle helst slippa vobba.

– Barnets behov av vård, omsorg och uppmärksamhet bör vara det som väger tyngst i valet mellan att vabba eller vobba, inte arbetsplatsens. Där ser vi tyvärr att vobba för många går från att vara en möjlighet till att upplevas som ett tvång, och därför behöver mer göras för att få föräldravänligare arbetsplatser, säger Martin Linder.

Av de tjänstemän som inte arbetar hemifrån när de tar hand om sjukt barn, svarar majoriteten att de ändå är tillgängliga för jobbet. De flesta känner stöd från sin chef när de vabbar, men varannan känner sig stressad av att få ihop arbetsliv och privatliv. Och en av tre får dåligt samvete för att de inte kan vara på jobbet när de vabbar.

Läs mer: Småföretagare vobbar mest

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Läs mer: Pappa förlorar mest på att vabba

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – att vara hemma från jobbet för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.