Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ineffektiva möten stor tidstjuv

Tjänstemän i Sverige tillbringar fem veckor av sin årsarbetstid sittande i möten, varav bara åtta procent är effektiva. För ett företag med 50 anställda beräknas kostnaden för mötena vara minst 3,7 miljoner kronor per år.
Johanna Rovira Publicerad
Eric Gay
Fem veckor av vår årsarbetstid sitter vi i möten enligt en undersökning. Eric Gay

Undersökningen, som gjorts av företaget Mötesutveckling.se, visar att tjänstemän springer på möten i genomsnitt 4,7 gånger per vecka. Chefer  har det värre - deras möteskalendrar innehåller i snitt närmare sju bokningar i veckan. 15 procent av cheferna sitter i möte mer än två gånger per dag eller 10 gånger i veckan.

Ett standardmöte varar i snitt en timme och mötesföretaget har räknat ut att för ett företag med 50 anställda, ligger enbart personalkostnaden för mötestiden på 3,7 miljoner kronor per år, lågt räknat. Tillkommer eventuella kostnader för fikabröd och lokalhyra.

Ändå är drygt hälften av alla som svarat på undersökningen tveksamma till att alla på mötet förstått vad som beslutats. Bara åtta procent av de tillfrågade menar att samtliga möten de närvarar på är effektiva.

Bara en dryg fjärdedel av mötesdeltagarna i det privata näringslivet tycker, enligt undersökningen, att mötena de går på i regel är tråkiga. En tredjedel svarar varken eller på frågan om tråkiga möten och närmare 40 procent hävdar att deras möten inte alls är så trista.

Den dominerande faktor som gör ett möte mer lustfyllt är när beslut fattas, men drygt en fjärdedel av mötesdeltagarna uppskattar mest diskussionen med sina kollegor. 15 procent svarar att det som gör dem mest glada under ett möte är när de skrattar tillsammans medan sju procent blir mest uppåt när mötet slutar före utsatt klockslag.

Nästan lika många glädjs åt gott fika på mötet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.