Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ineffektiva möten stor tidstjuv

Tjänstemän i Sverige tillbringar fem veckor av sin årsarbetstid sittande i möten, varav bara åtta procent är effektiva. För ett företag med 50 anställda beräknas kostnaden för mötena vara minst 3,7 miljoner kronor per år.
Johanna Rovira Publicerad
Eric Gay
Fem veckor av vår årsarbetstid sitter vi i möten enligt en undersökning. Eric Gay

Undersökningen, som gjorts av företaget Mötesutveckling.se, visar att tjänstemän springer på möten i genomsnitt 4,7 gånger per vecka. Chefer  har det värre - deras möteskalendrar innehåller i snitt närmare sju bokningar i veckan. 15 procent av cheferna sitter i möte mer än två gånger per dag eller 10 gånger i veckan.

Ett standardmöte varar i snitt en timme och mötesföretaget har räknat ut att för ett företag med 50 anställda, ligger enbart personalkostnaden för mötestiden på 3,7 miljoner kronor per år, lågt räknat. Tillkommer eventuella kostnader för fikabröd och lokalhyra.

Ändå är drygt hälften av alla som svarat på undersökningen tveksamma till att alla på mötet förstått vad som beslutats. Bara åtta procent av de tillfrågade menar att samtliga möten de närvarar på är effektiva.

Bara en dryg fjärdedel av mötesdeltagarna i det privata näringslivet tycker, enligt undersökningen, att mötena de går på i regel är tråkiga. En tredjedel svarar varken eller på frågan om tråkiga möten och närmare 40 procent hävdar att deras möten inte alls är så trista.

Den dominerande faktor som gör ett möte mer lustfyllt är när beslut fattas, men drygt en fjärdedel av mötesdeltagarna uppskattar mest diskussionen med sina kollegor. 15 procent svarar att det som gör dem mest glada under ett möte är när de skrattar tillsammans medan sju procent blir mest uppåt när mötet slutar före utsatt klockslag.

Nästan lika många glädjs åt gott fika på mötet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.