Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Högutbildade vill jobba längre

Det finns de som vill eller kan tänka sig att arbeta efter 65. Mest män med högre utbildning och egna företagare, visar en rapport från Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Var femte man och var tionde kvinna över 50 kan tänka sig att fortsätta jobba efter ordinarie pensionsålder, 65 år.
- Det gäller att ta till vara dem som kan tänka sig att arbeta vidare, särskilt de som jobbar i bristyrken. Man måste arbeta preventivt på varje arbetsplats i varje företag, säger Margareta Torgén, forskare på Arbetslivsinstitutet, som tillsammans med Lotta Nylén står bakom rapporten.
Resultaten grundar sig på en enkät som gick ut till 8000 slumpvis utvalda svenskar. Efter en bearbetning av de äldre svarande kan forskarna konstatera att det finns ett litet, men ändock intresse av att arbeta vidare efter 65.
- Om de som vill i praktiken kan finna sätt att jobba vidare är det väldigt värdefullt, men arbetet måste anpassas. Många jobbar väldigt hårt i dag, och folk blir ju krassligare med åren, så man måste kunna dra ned på tempot, säger Margareta Torgén.
Många av de som vill jobba längre är egna företagare eller högutbildade som har hittat sin nisch i arbetslivet. Men även andra yrkesarbetande kan tänka sig ett längre arbetsliv.
- Man ser på tv och i tidningar från nedläggningar och neddragningar att de flesta över 50 inte tror sig kunna få något nytt jobb. Det är en otrolig misshushållning med resurser. Det är ju folk som hade tänkt fortsätta jobba.
Enligt Margareta Torgén skulle mycket av den annalkande arbetskraftsbristen kunna avhjälpas genom att helt enkelt få fler att jobba fram till ordinarie pensionsålder.
- Det finns mycket att ta av där. Men man ska inte för det tvinga folk kvar till varje pris. Det kommer alltid att finnas människor som måste sjukpensioneras och så vidare.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.