Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Högutbildade vill jobba längre

Det finns de som vill eller kan tänka sig att arbeta efter 65. Mest män med högre utbildning och egna företagare, visar en rapport från Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Var femte man och var tionde kvinna över 50 kan tänka sig att fortsätta jobba efter ordinarie pensionsålder, 65 år.
- Det gäller att ta till vara dem som kan tänka sig att arbeta vidare, särskilt de som jobbar i bristyrken. Man måste arbeta preventivt på varje arbetsplats i varje företag, säger Margareta Torgén, forskare på Arbetslivsinstitutet, som tillsammans med Lotta Nylén står bakom rapporten.
Resultaten grundar sig på en enkät som gick ut till 8000 slumpvis utvalda svenskar. Efter en bearbetning av de äldre svarande kan forskarna konstatera att det finns ett litet, men ändock intresse av att arbeta vidare efter 65.
- Om de som vill i praktiken kan finna sätt att jobba vidare är det väldigt värdefullt, men arbetet måste anpassas. Många jobbar väldigt hårt i dag, och folk blir ju krassligare med åren, så man måste kunna dra ned på tempot, säger Margareta Torgén.
Många av de som vill jobba längre är egna företagare eller högutbildade som har hittat sin nisch i arbetslivet. Men även andra yrkesarbetande kan tänka sig ett längre arbetsliv.
- Man ser på tv och i tidningar från nedläggningar och neddragningar att de flesta över 50 inte tror sig kunna få något nytt jobb. Det är en otrolig misshushållning med resurser. Det är ju folk som hade tänkt fortsätta jobba.
Enligt Margareta Torgén skulle mycket av den annalkande arbetskraftsbristen kunna avhjälpas genom att helt enkelt få fler att jobba fram till ordinarie pensionsålder.
- Det finns mycket att ta av där. Men man ska inte för det tvinga folk kvar till varje pris. Det kommer alltid att finnas människor som måste sjukpensioneras och så vidare.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.