Sjukfrånvaron ökar dramatiskt, enligt Sveriges Företagshälsors årliga rapport Jobbhälsobarometern, som publicerades i veckan. Många uppger att det är arbetet som gör dem sjuka. Drygt var femte upplever känslor av psykiskt obehag inför att gå till jobbet.  Enligt barometern tror var femte yrkesarbetande, alltså omkring 800 000 människor, att deras nuvarande arbete kommer att påverka hälsan negativt inom ett par år.

Två av tre saknar policy

I en rapport från Unionen framkommer att tre av fem tjänstemän upplever att de har en hög eller alltför hög arbetsbelastning och en av sju känner att de inte orkar fortsätta på samma sätt framöver. Var femte tjänsteman tror att de kommer att behöva arbeta mindre om fem år. Det vill säga, många arbetstagare upplever att de ligger på gränsen till vad de mäktar med.

I år ligger de röda dagarna kring jul och nyår så att det inte blir mer än fyra dagar ledigt på raken för den som inte tar ut semesterdagar. Men även bland de som tar ut semester är det många som inte släpper jobbet, visar Unionens undersökning. Var sjätte väljer att jobba lite i smyg även under semestern – genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal även på ledig tid.

Två av tre tjänstemän saknar en policy på arbetsplatsen om hur tillgängliga de förväntas vara under ledigheter och omkring varannan har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet, visar Unionens undersökning. Var sjätte uppger att de ändå upplever att chefen förväntar sig att de ska hålla sig tillgängliga för jobb.

Samtidigt uppger ungefär hälften av de svarande att de helst skulle vilja slippa jobbet helt och hållet när de är lediga. En av fyra menar att tillgängligheten gör att de får mindre tid för familj och vänner, och lika många får negativa kommentarer från vänner och familj om att de inte helt släpper jobbet, enligt undersökningen. Var fjärde menar också att tillgängligheten hindrar dem från att koppla av.

Problemet är när det brister i dialogen om förväntningar

Peter Hellberg är Unionens första vice ordförande:
- Efter en tid av sjunkande sjuktal ser vi nu att sjukskrivningarna ökar igen. Vad det beror på är inte helt klarlagt, men man kan misstänka att det har med den höga arbetsbelastningen att göra. Vi har ju inte fått ett sämre allmäntillstånd i befolkningen, konstarerar han.

Bristen på återhämtning sammanfattar både problemet och en del av lösningen, tror Peter Hellberg. Det är viktigt att ta sig tid för återhämtning när möjlighet ges – särskilt för den som har en hög arbetsbelastning. Men många tjänstemän väljer ändå självmant att hålla koll på mejlkorgen.

Är tillgänglighet på semestern alltid ett problem?
- Det måste det inte vara. Många tjänstemän har flexibel arbetstid och det kan vara praktiskt och bra att till exempel kunna hämta tidigt på dagis och sedan jobba igen en timme på kvällen. Problemet är snarare när det brister i dialogen om förväntningar. Med teknikens hjälp ökar både möjligheten och upplevelsen av att man förväntas vara tillgänglig även på fritid och ledighet.

Produktivitetsökning på tjänstemannasidan innebär ofta att färre personer gör lika mycket som fler gjorde tidigare. I slimmade organisationer finns inte alltid backup i form av arbetskamrater eller semestervikarier att lämna över uppgifter till. Det innebär att man har allt jobb kvar när man kommer tillbaka efter ledigheten, vilket nog förklarar att många väljer att ”städa undan” en del även under ledigheten, tror Peter Hellberg. Men det kan finnas anledning för en varning där, menar han.

- Man har olika stresstålighet, men jag tror att de flesta kommer att slå i det övre taket för hur mycket man orkar, förr eller senare, om man inte tar itu med de här frågorna.

Jag är ju en sådan där som jobbar jämt.

Man måste acceptera att man orkar olika mycket i olika perioder av livet. Men det är inte alltid så lätt att bryta invanda mönster, påminner han.

- När du var ung och stark och inte hade några barn orkade du kanske jobba mer. Då arbetade du också upp en förväntan hos chefer, medarbetare och även hos dig själv, att du är "en sådan där som jobbar jämt". Plötsligt orkar du inte det längre. Då är det bättre att tänka efter före.

Allt vanligare bland tjänstemän är att jobba projektorienterat, vilket kan leda till ett ”sprintlopp-tänkande”, på gott och ont.

- Jag har jobbat i en projektorganisation på IT-sidan i många år och kan se lockelsen i att jobba projektorienterat, men också farorna.

Att jobba i kortare projekt gör att man uppnår mål vilket kan ge tillfredsställelse. Det innebär också en kortsiktighet som kan ge känslan av att det bara är att ge järnet just nu, fram till målet. Men sedan följer nästa projekt, och nästa.

- Där har projektledare också en viktig roll att sätta ramar och diskutera vad som är en rimlig leveranstid, innan det drar igång.

Det är inget sprintlopp!

Peter Hellberg menar också att återhämtningen lätt kan bli för kort om man har för roligt.

- I perioder när det går väldigt bra känns det bara kul att jobba. Men det är just då som man bör bromsa upp och tänka: Ja, nu går det bra, men vi ska orka hela vägen. Det är inget sprintlopp, det är ett långdistanslopp.

I första hand ligger ansvaret för att ta fram policy och rutiner för tillgänglighet på chefen. Men det behövs också dialog i gruppen, tycker Peter Hellberg. Och individen har också ett ansvar.

- Det är knepigt att vara chef när medarbetarnas arbetstid är utspridd över tid och rum, så att säga. Många har specialiserade uppgifter och chefen förstår inte alltid hur mycket tid som behövs. Då krävs att medarbetarna är uppriktiga. De individuella utvecklingssamtalen är viktiga här, men också att chefen tar upp det i hela arbetsgruppen och lägger ribban så att det blir bra för företaget men också för alla i arbetsgruppen.

Man kan få coachning inför samtal med sin chef.

Vad kan man få för hjälp av facket?
- För mig handlar fackligt arbete mycket om att snacka med varandra. Där kan facket vara ett bra bollplank. En lokal facklig kontaktperson känner ofta till både chefen och medarbetarna, men den hjälpen kan man få från facket centralt också. Facket kan också ge hjälp till kartläggning, för självhjälp. Man kan få coachning inför samtal med sin chef.

Kommer du att stänga av jobbmobilen i jul?
- Det är alltid svårt att vara avkopplad om man sitter i ledningen för en organisation, och det gör ju jag. Men vi är överens här på Unionen att vi ordförande blir kontaktade om det är kris, något utöver det vanliga. Men i vardagssituationer delar vi upp det oss emellan. Ja, jag har naturligtvis mobilen med mig i jul.