Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Förhör om arbetsmiljön på Sifwebben

Misstänker du att din arbetsmiljö inte klarar lagens krav? Låt en &quot;privatdeckare&quot; ställa de obehagliga frågorna och hjälpa dig att analysera svaren. Det är Sifs nya giv på arbetsmiljöområdet.<br />
Publicerad
Deckaren är som hämtad ur en amerikansk 40-talsfilm, cool och hårdkokt och stadigt placerad bakom skrivbordet. Uppkavlade skjortärmar och slarvigt knuten slips. Bordsfläkt och grått stålskåp. Byrån är i själva verket en fackexpedition och privatspanaren en Sifombudsman. Han nås på www.sif.se. På dörren står det "Misstänkt arbetsmiljö". Närmare tusen personer har redan knackat på och låtit honom testa miljön på jobbet.
Han ställer åtta frågor. De handlar om uvecklingssamtal, stress, jämställdhet och trygghet i anställningen. När "förhöret" är slut levererar han ett omdöme, ett kvitto, som beskriver arbetsmiljön i termer av paradis, inferno eller något mitt emellan.
Denna webbenkät är ett inslag i Sifs höstkampanj för att alla medlemmar ska må bra på och av jobbet. Ett brev har också skickats ut till chefer undertecknat av Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
- Bli inte förvånad om en kollega snart knackar dig på axeln och vill prata flextid, bättre belysning eller möjlighet att gå den där kursen. Vi är med och stöttar dig i din roll, skriver Krantz.
Ett tredje inslag i kampanjen är annonser i dagspressen.
Sif har också gjort en ny undersökning, som pekar på att över hälften av företagen inte bedriver det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver. Enkäten har besvarats av 1 600 arbetsmiljöombud och 2 300 medarbetare under 35 år i små och stora företag över hela landet. En majoritet av medarbetarna trivs med jobbet - trots brister i arbetsmiljön - men bara var femte säger sig ha god balans mellan arbete och fritid.
- Från Sifs sida vill vi samverka med arbetsgivarna för att få det att fungera, säger Mari-Ann Krantz.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland