Fack och företagsledare var överens om Sveriges konkurrensfördelar. Goda partsrelationer, utbyggd infrastruktur och rationaliseringar borgar för att betydligt fler jobb bör stanna i Sverige.
Ulf Lang, vd för Högmans Industri Verktyg i Trollhättan, höll med Volvochefen om det slentrianmässiga i jobbflytten:
- Denna flockmentalitet är ett större hot än Kinas låga löner.
Hans-Olov Olsson, som i oktober tar plats i Fords ledningsgrupp, anser till skillnad från General Motors att svenska bilar ska tillverkas i Sverige.
- Det går inte att få fram en Volvo utan yrkesskickligheten i Göteborg, Skövde, Uddevalla och Olofström, där de anställda i decennier lärt sig grundvärdena. De vet vad kunden förväntar sig.
- Den svenska kunskapsekonomin bygger på produktionskunnande. Flyttar produktion utomlands följer snart produktutvecklingen efter. Vi riskerar att få ett oerhört besvärligt samhälle, både för individer och politiker, sa Olsson.
Som exempel på att lyckad strukturomvandling kan ske inom landets gränser nämnde han Volvo PV:s karosspressning i Olofström, där man minskat ledtiderna och rationaliserat bort 1 200 av 3 700 jobb. Samtidigt har lika många jobb skapats i nya lokala tjänsteföretag, som levererar till Volvo och andra beställare.
Hans-Olov Olsson menar att regeringens Trollhättepaket var ett steg i rätt riktning, men det kom för sent.
- Redan PG Gyllenhammar ville ha en motorväg till Uddevalla. I stället satsar man på obegripliga projekt som Hallandsåsen och Botniabanan.
Marita Christmansson, forskare i arbetsorganisation vid Arbetslivsinstitutet Väst, rådde företagen att låta kunden vara med i produktframtagningsprocessen. Hon är övertygad om att det går att behålla produktion i Sverige och samtidigt jobba för Metalls tjugo år gamla vision om det "goda arbetet".
Bättre samordning mellan näringsliv, stat och högskola efterlystes liksom en utmaning i att ständigt ompröva sina affärsidéer.

BJÖRN ÖIJER