Enligt en ny rapport har tiden som folk lägger ner på obetalt arbete hemma ökat mer än deras betalda arbetstid. Mellan 1991 och 2001 ökade kvinnors arbete i hemmet med elva timmar i veckan, från 30 till 41 timmar. Deras sammanlagda veckoarbetstid var 85,1 timmar medan männens var 77,5 timmar. Kvinnor lägger 5,5 timmar mer på hushållsarbete i veckan än män (19 respektive 14 timmar) och sex timmar mer på att ta hand om barn. Män arbetar 2,5 timmar mer i det betalda arbetet.
Rapporten är gjord av professor Ulf Lundberg och Gunilla Krantz, läkare och forskare i beteendemedicin vid Stockholms universitet. Deltagarna i studien var högutbildade tjänstemän mellan 32 och 58 år, alla med heltidsjobb.
Gunilla Krantz tror att det är framför allt det obetalda arbetet som stressar människor så att de blir sjuka. Mammor har totalt sett större ansvar än pappor, framför allt för sysslor som måste göras dagligen: diska, städa, tvätta, handla laga mat. Så har kvinnor också högre sjukskrivningstal än män. Pappor har ansvar för sådant som inte behöver göras så ofta och som kan planeras i förväg: huset, tomten och bilen.
- En slående skillnad från 1991 är att både män och kvinnor tillbringade ansenligt mer tid med sina barn 2001. I det ingår att skjutsa och hämta barn till och från olika aktiviteter, något som har blivit en stor grej och ibland säkert är stressande.
I "ägnade mer tid åt barnen" ingår att se på tv tillsammans, hjälpa dem med läxor och göra saker tillsammans. Varför stressas dagens människor mer av hushållsarbete och barn än gårdagens?
- Därför att den totala arbetsbördan blir lite för stor för många, även om man gärna gör allt det man gör. Folk kanske skulle vilja vara ute i skog och mark mera, gå på bio, teater och ta del av andra kulturevenemang. Om man har ett stressigt arbete men inte så mycket att säga till om där och dessutom stort ansvar hemma ökar risken att få ont i nacke och rygg, att bli trött och få sömnsvårigheter. Det visar statistiken.
Gunilla Krantz anser att vi har fått en ny sjuklighet i Sverige. Människor lider av olika typer av symptom, främst muskel- och ledbesvär, i andra hand lättare psykiska besvär. De söker läkare för en mängd ospecifika, stressrelaterade symptom.
- Visst finns det människor som bara har ont i nacken men allt fler har ont överallt inklusive i själen. Det har mer att göra med levnadsvillkoren än med muskler och ligament. Denna nya sjuklighet klarar primärvården inte riktigt av. Läkare har otillräcklig utbildning om socialmedicin och stresshantering.
LISBETH NIEMINEN
Rapporten är gjord av professor Ulf Lundberg och Gunilla Krantz, läkare och forskare i beteendemedicin vid Stockholms universitet. Deltagarna i studien var högutbildade tjänstemän mellan 32 och 58 år, alla med heltidsjobb.
Gunilla Krantz tror att det är framför allt det obetalda arbetet som stressar människor så att de blir sjuka. Mammor har totalt sett större ansvar än pappor, framför allt för sysslor som måste göras dagligen: diska, städa, tvätta, handla laga mat. Så har kvinnor också högre sjukskrivningstal än män. Pappor har ansvar för sådant som inte behöver göras så ofta och som kan planeras i förväg: huset, tomten och bilen.
- En slående skillnad från 1991 är att både män och kvinnor tillbringade ansenligt mer tid med sina barn 2001. I det ingår att skjutsa och hämta barn till och från olika aktiviteter, något som har blivit en stor grej och ibland säkert är stressande.
I "ägnade mer tid åt barnen" ingår att se på tv tillsammans, hjälpa dem med läxor och göra saker tillsammans. Varför stressas dagens människor mer av hushållsarbete och barn än gårdagens?
- Därför att den totala arbetsbördan blir lite för stor för många, även om man gärna gör allt det man gör. Folk kanske skulle vilja vara ute i skog och mark mera, gå på bio, teater och ta del av andra kulturevenemang. Om man har ett stressigt arbete men inte så mycket att säga till om där och dessutom stort ansvar hemma ökar risken att få ont i nacke och rygg, att bli trött och få sömnsvårigheter. Det visar statistiken.
Gunilla Krantz anser att vi har fått en ny sjuklighet i Sverige. Människor lider av olika typer av symptom, främst muskel- och ledbesvär, i andra hand lättare psykiska besvär. De söker läkare för en mängd ospecifika, stressrelaterade symptom.
- Visst finns det människor som bara har ont i nacken men allt fler har ont överallt inklusive i själen. Det har mer att göra med levnadsvillkoren än med muskler och ligament. Denna nya sjuklighet klarar primärvården inte riktigt av. Läkare har otillräcklig utbildning om socialmedicin och stresshantering.
LISBETH NIEMINEN
