Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Det obetalda arbetet gör folk sjuka

Jämfört med för tio år sedan städar föräldrar mindre och ger barnen mera tid.
Publicerad
Enligt en ny rapport har tiden som folk lägger ner på obetalt arbete hemma ökat mer än deras betalda arbetstid. Mellan 1991 och 2001 ökade kvinnors arbete i hemmet med elva timmar i veckan, från 30 till 41 timmar. Deras sammanlagda veckoarbetstid var 85,1 timmar medan männens var 77,5 timmar. Kvinnor lägger 5,5 timmar mer på hushållsarbete i veckan än män (19 respektive 14 timmar) och sex timmar mer på att ta hand om barn. Män arbetar 2,5 timmar mer i det betalda arbetet.
Rapporten är gjord av professor Ulf Lundberg och Gunilla Krantz, läkare och forskare i beteendemedicin vid Stockholms universitet. Deltagarna i studien var högutbildade tjänstemän mellan 32 och 58 år, alla med heltidsjobb.
Gunilla Krantz tror att det är framför allt det obetalda arbetet som stressar människor så att de blir sjuka. Mammor har totalt sett större ansvar än pappor, framför allt för sysslor som måste göras dagligen: diska, städa, tvätta, handla laga mat. Så har kvinnor också högre sjukskrivningstal än män. Pappor har ansvar för sådant som inte behöver göras så ofta och som kan planeras i förväg: huset, tomten och bilen.
- En slående skillnad från 1991 är att både män och kvinnor tillbringade ansenligt mer tid med sina barn 2001. I det ingår att skjutsa och hämta barn till och från olika aktiviteter, något som har blivit en stor grej och ibland säkert är stressande.
I "ägnade mer tid åt barnen" ingår att se på tv tillsammans, hjälpa dem med läxor och göra saker tillsammans. Varför stressas dagens människor mer av hushållsarbete och barn än gårdagens?
- Därför att den totala arbetsbördan blir lite för stor för många, även om man gärna gör allt det man gör. Folk kanske skulle vilja vara ute i skog och mark mera, gå på bio, teater och ta del av andra kulturevenemang. Om man har ett stressigt arbete men inte så mycket att säga till om där och dessutom stort ansvar hemma ökar risken att få ont i nacke och rygg, att bli trött och få sömnsvårigheter. Det visar statistiken.
Gunilla Krantz anser att vi har fått en ny sjuklighet i Sverige. Människor lider av olika typer av symptom, främst muskel- och ledbesvär, i andra hand lättare psykiska besvär. De söker läkare för en mängd ospecifika, stressrelaterade symptom.
- Visst finns det människor som bara har ont i nacken men allt fler har ont överallt inklusive i själen. Det har mer att göra med levnadsvillkoren än med muskler och ligament. Denna nya sjuklighet klarar primärvården inte riktigt av. Läkare har otillräcklig utbildning om socialmedicin och stresshantering.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.