Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Byrå slopar sextimmarsdag

Presentationsbyrån Background införde sex timmars arbetsdag på försök. Nu utmanar de andra företag att pröva konceptet som de dock har modifierat en aning.
Johanna Rovira Publicerad
Backgrounds delägare: Gabriel Alenius, Lotta Eriksson och Jimmy Nilsson.

Det fanns flera anledningar till att Background ville testa att införa sextimmarsdag -  bland annat ville man jobba smartare och hitta en bättre balans mellan arbete och fritid för medarbetarna. En annan orsak var att man ville attrahera de allra bästa medarbetarna till företaget, som har sitt säte i Falun. Och ur den aspekten fungerade sextimmarsdagen perfekt.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

– Vi fick helt klart fler ansökningar och det var många sökande som var väldigt nyfikna på sextimmarsdag, säger Gabriel Alenius, en av delägarna till Background.

– Men vi var tydliga med att det rörde sig om en provperiod.

Till en början fungerade sextimmarsdagen över förväntan. Fokus på jobbet ökade och det blev över lag bättre arbetsro. Men snart nog fick företaget helt enkelt för mycket att göra. När arbetsbelastningen ökade låg fullt fokus på produktionen. Kompetensutveckling, interna möten och kaffepauser fick stå tillbaka och små irritationshärdar förblev osläckta och fick ligga och pyra alltför länge.

Läs mer: "Kortad arbetstid höjde vår vinst"

– Vi kände att vi höll på att tappa vår företagskultur och ville få tillbaka gemenskapen.

Nu när prövotiden – nio månader som förlängdes till ett år – har löpt ut har de anställda gemensamt med ägarna enats om att skippa sextimmarsdag. Fast inte helt och hållet.

– Vi ser det vi har i dag snarare som en utveckling av sextimmarsdagen. Alla jobbar sex timmar fast tid – resten är flex. Så när verksamheten tillåter det kan man fortfarande jobba sex timmar i stället för åtta.

– Även om vi gått ifrån sextimmarsdag skulle vi inte vilja ha prövoåret ogjort. Det kom mycket positivt ur försöket och vi rekommenderar andra företag att testa. Eftersom vi är konsulter som säljer vår tid är det en väldigt stor utmaning att ta bort två timmar per dag. Alla företag har olika förutsättningar, jag tror att sextimmarsdag kan kunna fungera utmärkt på vissa arbetsplatser, säger Gabriel Alenius.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland