Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Molande värk, det domnar och sticker. Du knaprar värktabletter för att stå ut och försöker ändra arbetsställning så gott det går. ”Musarm” är ett populärt samlingsnamn för smärta i handleder, underarmar, skuldror, nacke och axelpartier.
Man biter ihop och jobbar vidare
De flesta som drabbas sitter vid en dator större delen av sin arbetsdag. Men trots att väldigt många tjänstemän har ont visar studier att förbluffande få gör något åt det.
– I stället biter man ihop och jobbar vidare i tron att det ska bli bättre. Det råder också en tuffare mentalitet på arbetsmarknaden i stort, folk vågar inte visa sig sårbara och det är svårare att vara sjukskriven, säger Ewa Gustafsson, ergonom vid arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och specialist på musarmsproblematik.
På 1990-talet var diskussionen om musarm livlig – i dag hör man på sin höjd talas om sms-tumme och paddnacke. De ergonomiska hjälpmedlen har förbättrats de senaste 20 åren, underarmsstöd och skrivbord som kan justeras i höjdled är självklarheter, liksom kunskapen om hur man förebygger problemen.
Men har smärtan förvunnit från våra kontor? Nej, problemet är väldigt utbredd även i dagens arbetsliv – det visar en undersökning som Kollega låtit göra bland fler än 1 100 av Unionens medlemmar.
Mer än hälften, 52 procent, av de tillfrågade uppger att de haft ont i nacke, skuldror eller arm på grund av jobbet under de senaste tolv månaderna. 66 procent av kvinnorna och 42 procent av männen säger att de har värk som beror på deras arbete. Ewa Gustafsson tror att stress en bidragande orsak.
– Kvinnor har generellt mer monotona arbetsuppgifter och är också överrepresenterade när det gäller stressrelaterade besvär. Ökad muskelspänning är ett stressymptom, och att spänna sig ökar risken för besvär. Vi har också mer att göra i dagens arbetsliv och har skalat bort alla marginaler och den återhämtnings- tid som är så viktig, säger hon.
Smärtan sätter ner prestationsförmågan, så att man helt enkelt gör ett sämre jobb
De som ansvarar för arbetsmiljön, arbetsgivarna, tycks dock inte vara riktigt på tårna för att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen. I det här fallet är det dock männen som far mest illa: 68 procent av männen uppger att arbetsgivaren inte har vidtagit några åtgärder för att hjälpa dem, mot 56 procent av kvinnorna.
– Arbetsgivaren ska se till att de anställda har en arbetsplats och arbetsuppgifter som möjliggör variation och rörligt arbete. Man har ansvar att förmedla kunskap om hur man ska arbeta för att minimera skador, sedan är det individens ansvar att till sig informationen, säger Ewa Gustafsson.
Undersökningen visar samtidigt att få har tvingats gå ner i arbetstid eller byta arbetsuppgifter på grund av smärtan. Åtta procent av Unionenmedlemmarna med besvär har sjukanmält sig på grund av värken, majoriteten var borta från jobbet mindre än en vecka medan 20 procent var hemma mer än två veckor.
– Detta är ett arbetsmiljöproblem som det pratas väldigt lite om, eftersom de flesta som har ont jobbar trots smärtan – det blir inte så många sjukskrivningar av det. Smärtan kan sätta ner prestationsförmågan så att man helt enkelt gör ett sämre jobb, säger Malin Josephson, medicinskt områdesansvarig på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, en myndighet som granskar rättssäkerheten inom försäkringsområdet.
Variation är nyckeln
Det kan ta lång tid att bli frisk för den som går med smärtan länge. Den som drabbas av musarm bör därför omedelbart ändra sitt sätt att arbeta. Ofta blir det bättre bara genom att variera arbetsställning och arbetsuppgifter.
– Variation är nyckeln, håll inte på med samma sak under lång tid, ta korta pauser, sträck på dig, byt mushand och försök att minska på sittandet, säger Ewa Gustafsson.
Om problemen tillåts pågå under lång tid hjälper till slut bara en längre period med vila, helt utan belastning. Att ställa rätt diagnos är särskilt viktigt för att kunna ge rätt behandling – problemet sitter inte alltid där smärtan är.
För den som får långvariga besvär kan situationen bli allvarlig – även ekonomiskt. Det är nämligen näst intill omöjligt att få musarm klassad som arbetsskada. Kopplingen mellan smärtan och den felaktiga ergonomin vid datorarbetet kan tyckas självklar och forskningen ger numera också visst stöd för det. Problemet är att man måste kunna bevisa att andra faktorer inte har spelat in.
– Det är förstås betydligt lättare att knyta exponeringen från ett starkt vibrerande verktyg till en typisk vibrationsskada än den belastning man får av datorarbete, säger Malin Josephson.
På en pinnstol vid köksbordet ökar risken att få ont
Ett annat hinder för ersättning är reglerna om att besvären måste vara av den omfattningen att inkomstförmågan är nedsatt under ett år framöver. Arbetsskadeförsäkringen kompenserar nämligen inte för skadan i sig utan för inkomstbortfall.
– Vår arbetsskadeförsäkring är inte anpassad att ge ersättning för dessa besvär. Reglerna med varaktigheten på ett år och en nedsatt inkomstförmåga stänger ute väldigt många från försäkringen. Besvären kanske sitter i ett halvår, men inkomstförmågan kan ju påverkas längre än så, om man tvingats byta jobb eller gå ner i tid, säger Malin Josephson.
Hon varnar för att problemen kan bli vanligare nu när allt fler jobbar hemma.
– På kontoret har man en bra arbetsmiljö men sitter man hemma på en pinnstol vid köksbordet och så ökar risken att få ont.
Trots att Kollegas undersökning visar att många Unionenmedlemmar har värk får förbundet inte in några ärenden där Försäkringskassan avslagit ansökan. Det beror sannolikt på att de flesta väljer att arbeta med smärtan och därmed inte gör någon inkomstförlust, vilket är ett krav enligt arbetsskadeförsäkringen.
– Vi uppmanar ändå alla med de här besvären att anmäla skadan till Arbetsmiljöverket. Att det finns statistik är enda sättet att påvisa problematiken och kunna påverka, säger Unionens förbundsjurist Erika Ejderhamn Roupé.
Så undviker du problem:
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.
Om godiset erbjuds på arbetsplatsen är det att betrakta som olycksfall i arbetet och då omfattas du av försäkringen. Skulle du däremot ta med dig godiset hem, eller att din chef skickar hem ett påskägg gäller det inte.
Finns det programpunkter som gäller till en viss tid så gäller försäkringsskyddet för den tiden. Då är det också underförstått att när programmet är slut, så är du på platsen under eget ansvar.
Om god fysik är av särskild vikt för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter gäller försäkringen, till exempel för brandmän och poliser som behöver vara i fysisk form för att kunna utföra sitt jobb. Det räcker alltså inte med att säga att det är bra för arbetsgivaren att jag är frisk och vältränad. Men betald friskvårdstimme, på arbetstid i arbetsgivarens lokaler, omfattas.
Det hörs kanske på namnet att här är man utanför jobbets domäner, så här gäller inte försäkringen.
Om du befinner dig i arbetsgivarens lokaler och bränner dig på kaffet, halkar på väg till kaffeautomaten eller gör illa dig så är det att betrakta som olycksfall i arbetet. Kraven handlar hela tiden om att hitta ett samband mellan arbetet och den skada du råkat ut för.
Är det schemalagda programpunkter, förväntas du delta i alla aktiviteter eller är det frivilligt? Räknar chefen med att du ska vara på plats och utföra vissa sysslor så kan man generellt säga att försäkringsskyddet gäller.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad du utför för sysslor när skadan inträffar har stor betydelse för om arbetsskadeförsäkringen gäller eller inte. Det är underordnat vilken veckodag det är, var du befinner dig eller vad klockan är.
Källa: Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.