Molande värk, det domnar och sticker. Du knaprar värktabletter för att stå ut och försöker ändra arbetsställning så gott det går. ”Musarm” är ett populärt samlingsnamn för smärta i handleder, underarmar, skuldror, nacke och axelpartier.

Man biter ihop och jobbar vidare

De flesta som drabbas sitter vid en dator större delen av sin arbetsdag. Men trots att väldigt många tjänstemän har ont visar studier att förbluffande få gör något åt det.

– I stället biter man ihop och jobbar vidare i tron att det ska bli bättre. Det råder också en tuffare mentalitet på arbetsmarknaden i stort, folk vågar inte visa sig sårbara och det är svårare att vara sjukskriven, säger Ewa Gustafsson, ergonom vid arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och specialist på musarmsproblematik.

På 1990-talet var diskussionen om musarm livlig – i dag hör man på sin höjd talas om sms-tumme och paddnacke. De ergonomiska hjälpmedlen har förbättrats de senaste 20 åren, underarmsstöd och skrivbord som kan justeras i höjdled är självklarheter, liksom kunskapen om hur man förebygger problemen.

Men har smärtan förvunnit från våra kontor? Nej, problemet är väldigt utbredd även i dagens arbetsliv – det visar en undersökning som Kollega låtit göra bland fler än 1 100 av Unionens medlemmar.

Mer än hälften, 52 procent, av de tillfrågade uppger att de haft ont i nacke, skuldror eller arm på grund av jobbet under de senaste tolv månaderna. 66 procent av kvinnorna och 42 procent av männen säger att de har värk som beror på deras arbete. Ewa Gustafsson tror att stress en bidragande orsak.

– Kvinnor har generellt mer monotona arbetsuppgifter och är också överrepresenterade när det gäller stressrelaterade besvär. Ökad muskelspänning är ett stressymptom, och att spänna sig ökar risken för besvär. Vi har också mer att göra i dagens arbetsliv och har skalat bort alla marginaler och den återhämtnings- tid som är så viktig, säger hon.

Smärtan sätter ner prestationsförmågan, så att man helt enkelt gör ett sämre jobb

De som ansvarar för arbetsmiljön, arbetsgivarna, tycks dock inte vara riktigt på tårna för att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen. I det här fallet är det dock männen som far mest illa: 68 procent av männen uppger att arbetsgivaren inte har vidtagit några åtgärder för att hjälpa dem, mot 56 procent av kvinnorna.

– Arbetsgivaren ska se till att de anställda har en arbetsplats och arbetsuppgifter som möjliggör variation och rörligt arbete. Man har ansvar att förmedla kunskap om hur man ska arbeta för att minimera skador, sedan är det individens ansvar att till sig informationen, säger Ewa Gustafsson.

Undersökningen visar samtidigt att få har tvingats gå ner i arbetstid eller byta arbetsuppgifter på grund av smärtan. Åtta procent av Unionenmedlemmarna med besvär har sjukanmält sig på grund av värken, majoriteten var borta från jobbet mindre än en vecka medan 20 procent var hemma mer än två veckor.

– Detta är ett arbetsmiljöproblem som det pratas väldigt lite om, eftersom de flesta som har ont jobbar trots smärtan – det blir inte så många sjukskrivningar av det. Smärtan kan sätta ner prestationsförmågan så att man helt enkelt gör ett sämre jobb, säger Malin Josephson, medicinskt områdesansvarig på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, en myndighet som granskar rättssäkerheten inom försäkringsområdet.

Variation är nyckeln

Det kan ta lång tid att bli frisk för den som går med smärtan länge. Den som drabbas av musarm bör därför omedelbart ändra sitt sätt att arbeta. Ofta blir det bättre bara genom att variera arbetsställning och arbetsuppgifter.

– Variation är nyckeln, håll inte på med samma sak under lång tid, ta korta pauser, sträck på dig, byt mushand och försök att minska på sittandet, säger Ewa Gustafsson.

Om problemen tillåts pågå under lång tid hjälper till slut bara en längre period med vila, helt utan belastning. Att ställa rätt diagnos är särskilt viktigt för att kunna ge rätt behandling – problemet sitter inte alltid där smärtan är.

För den som får långvariga besvär kan situationen bli allvarlig – även ekonomiskt. Det är nämligen näst intill omöjligt att få musarm klassad som arbetsskada. Kopplingen mellan smärtan och den felaktiga ergonomin vid datorarbetet kan tyckas självklar och forskningen ger numera också visst stöd för det. Problemet är att man måste kunna bevisa att andra faktorer inte har spelat in.

– Det är förstås betydligt lättare att knyta exponeringen från ett starkt vibrerande verktyg till en typisk vibrationsskada än den belastning man får av datorarbete, säger Malin Josephson.

På en pinnstol vid köksbordet ökar risken att få ont

Ett annat hinder för ersättning är reglerna om att besvären måste vara av den omfattningen att inkomstförmågan är nedsatt under ett år framöver. Arbetsskadeförsäkringen kompenserar nämligen inte för skadan i sig utan för inkomstbortfall.

– Vår arbetsskadeförsäkring är inte anpassad att ge ersättning för dessa besvär. Reglerna med varaktigheten på ett år och en nedsatt inkomstförmåga stänger ute väldigt många från försäkringen. Besvären kanske sitter i ett halvår, men inkomstförmågan kan ju påverkas längre än så, om man tvingats byta jobb eller gå ner i tid, säger Malin Josephson.

Hon varnar för att problemen kan bli vanligare nu när allt fler jobbar hemma.

– På kontoret har man en bra arbetsmiljö men sitter man hemma på en pinnstol vid köksbordet och så ökar risken att få ont.

Trots att Kollegas undersökning visar att många Unionenmedlemmar har värk får förbundet inte in några ärenden där Försäkringskassan avslagit ansökan. Det beror sannolikt på att de flesta väljer att arbeta med smärtan och därmed inte gör någon inkomstförlust, vilket är ett krav enligt arbetsskadeförsäkringen.

– Vi uppmanar ändå alla med de här besvären att anmäla skadan till Arbetsmiljöverket. Att det finns statistik är enda sättet att påvisa problematiken och kunna påverka, säger Unionens förbundsjurist Erika Ejderhamn Roupé.