Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ville ha lön – fick sparken

Unionen har tidigare stämt arbetsgivaren som avskedade en säljchef efter att hon tog kontakt med facket när hennes lön drogs in. Nu stämmer man även för de sju telefonförsäljare som fick sparken kort därefter.
Linnea Andersson Publicerad
Utanför Arbetsdomstolen i Gamla stan.
Unionen stämmer arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för att man sparkade de anställda som kontaktade facket. Foto: Kollega

I stort sett alla medarbetare fick i juni sparken när de kontaktade Unionen efter att arbetsgivaren hotat med att dra in deras löner om inte försäljningssiffrorna gick upp.

Till en början stämde Unionen företaget för brott mot föreningsrätten och brott mot lagen om anställningsskydd för säljchefens del, men utökar nu stämningen och kräver skadestånd även för de avskedade säljarna.

Till skillnad från chefen, som var tillsvidareanställd, var säljarna provanställda men hade anledning att förvänta sig att anställningarna skulle övergå till tillsvidareanställningar. Det skriver tidningen Lag & Avtal.

Unionen kräver ekonomiskt skadestånd till var och en på 45 000 kronor i månaden från dagen de fick sparken fram till huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen och att de innestående lönerna betalas ut. Utöver det kräver man ett allmänt skadestånd på 200 000 kronor var till medarbetarna samt 700 000 kronor till Unionen för brott mot föreningsrätten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar